Resistansen mot antibiotika är en av världens stora framtidsutmaningar. Forskare vid Göteborgs universitet undersöker nu hur resistens överförs mellan bakterier. Målet är nya läkemedel som kan fungera som broms mot utvecklingen av resistens.
Andelen människor som bär på antibiotikaresistenta bakterier ökar världen över. På bara sex år har andelen friska barn i Sverige som bär på resistenta bakterier ökat från tre till 20 procent.
− Vi vill undersöka hur bakterier blir resistenta och hitta vägar att minska de antibiotikaresistenta bakteriernas förökningstakt, säger mikrobiologen Anne Farewell.
Antibiotikaresistens äventyrar behandlingen av infektioner där antibiotika är nödvändig. Om inget görs beräknas antalet dödsfall vara så många som 10 miljoner per år fram till år 2050.
Målet är bromsande läkemedel
Anne Farewell gör tillsammans med kollegan och genetikern Jonas Warringer experiment i massiv skala med kolibakterier och salmonellabakterier. De undersöker hur gener som gör bakterierna resistenta mot antibiotika överförs mellan bakterier. Målet är att utveckla läkemedel som stör denna överföring och bromsar resistensen mot antibiotika.
En bakterie består av en enda cell, och en infektion motsvaras ofta av miljarder bakterieceller. Antibiotikaresistens uppstår genom en mutation i en bakterie som gör att den utvecklar en motståndskraft mot antibiotikan. Den muterade genen kan sedan överföras mellan bakterieceller och antibiotikaresistensen sprider sig.
− Vi studerar överföringen av antibiotikaresistens i ett finurligt system och blandar två typer av bakterier som vi utsätter för antibiotika. Ingen av dem kan växa och dela sig var för sig under exponeringen, säger Jonas Warringer.
Den ena typen av bakterier kan inte föröka sig men är resistent mot antibiotika. Den andra typen kan föröka sig om det inte vore för antibiotikan.
– Men om den ena bakterietypens antibiotikaresistenta gen överförs till den andra bakterietypen kan den dela sig. Tiden det tar innan celldelning börjar är därmed ett mått på hur snabbt överföringen av den här resistensfaktorn går, säger Jonas Warringer.
Plockar bort gener som påverkar överföringen
Eftersom forskarna känner till bakteriecellernas genetiska sammansättning kan de lista ut vilka gener, vilka variationer i arvsmassan, som påverkar överföringshastigheteten.
− Om vi plockar bort vissa gener från arvsmassan så går den här överföringsprocessen långsammare. Så i förlängningen vill vi utveckla läkemedel, som blockerar de här generna så att de bli inaktiva. Då borde överföringsprocessen gå långsammare, säger Jonas Warringer.
Om forskarna kan bromsa överföringsprocessen kan de också sänka hastigheten med vilken bakterierna utvecklar resistens mot antibiotika. Tanken är att ett framtida läkemedel som fungerar på det sättet ska användas som ett hjälpläkemedel för att bromsa utvecklingen av resistens mot primära antibiotika.
− Då skulle vår primära antibiotika, som exempelvis kåvepenin, kunna användas en längre tid innan resistens uppstår. Kanske skulle det fördubbla antibiotikans livslängd, säger Anne Farewell.
Kontakt: Anne Farewell, forskare vid institutionen för kemi och molekylärbiologi, Göteborgs universitet. anne.farewell@cmb.gu.se, 031-786 2583 och Jonas Warringer forskare vid institutionen för kemi och molekylärbiologi, Göteborgs universitet, jonas.warringer@cmb.gu.se, 031-786 3961
Om projektet: Jonas Warringer och Anne Farewell samarbetar med forskare internationellt och även med matematiker och medicinare vid Göteborgs universitet. Deras forskning finansieras av Vetenskapsrådet och den bedrivs inom ramen för UGOT Challenges projekt CARe.
