Det går att äta både klimatsmart och nyttigt
Ät vegetariskt och säsongsbetonat. Då minskar du klimatinverkan, med mindre utsläpp av växthusgaser på vägen. En studie från Mälardalens högskola, baserad på enkätsvar från 5 000 kvinnor och män i olika åldrar, visar att det går att äta på ett sätt som är smart både för människa och miljö.
Vår tids klimatförändringar kommer främst från mänskliga aktiviteter, såsom utsläpp av växthusgaser, och kommer att påverka människors hälsa i negativ riktning.
– Vi har studerat om vi människor kan få i oss de näringsämnen vi behöver från matvanor som genererar låga utsläpp av växthusgaser, jämfört med matvanor som är associerade med höga utsläpp. Resultaten visar att det finns människor vars matvanor har låg klimatpåverkan och samtidigt är så pass näringsrika att de lever upp till de Nordiska näringsrekommendationerna, säger Katarina Bälter, professor i folkhälsovetenskap vid Mälardalens högskola, MDH.
Klimatet en global fråga
Klimatförändringar är en angelägen global fråga och livsmedelssektorn är en viktigt bidragande orsak till utsläpp av växthusgaser. Enligt WHO kommer framtida klimatförändringar leda till runt 250 000 dödsfall per år mellan åren 2030 och 2050.
– Klimatförändringar kommer att påverka människors hälsa i framtiden. Därför är det viktigt att reducera utsläpp av växthusgaser inom alla sektorer i samhället och här kan vi alla bidra på olika sätt. Syftet med min forskning är att uppmärksamma att klimatsmarta matvanor också kan vara hälsosamma matvanor och bidra till en hållbar livsstil och hälsa, säger Katarina Bälter.
Stora skillnader matrelaterat utsläpp av växthusgaser
Studien är en del av projektet LifeGene, vars syfte är att öka kunskapen om hur gener, omgivning och människor sätt att leva påverkar vår hälsa. Den nyligen publicerade studien från MDH visar att det finns stora skillnader mellan människor i matrelaterde växthusgasutsläpp. Män och äldre personer tenderar att ha matvanor som genererar högre utsläpp jämfört med kvinnor och yngre personer.
– Nötkött, fläskkött och mejeriprodukter genererar mest växthusgasutsläpp medan vegetabiliska livsmedel som rotfrukter, bönor, spannmål, grönsaker och frukt genererar minst. Men det är viktigt att tänka på att äta säsongsbetonat också, eftersom färsk frukt kan ha hög klimatpåverkan om den transporteras med flyg från andra sidan jordklotet, säger Katarina Bälter.
Underlag för beslutsfattare
Katarina Bälter ska inom kort åka på en konferens i Bryssel för att presentera sina forskningsresultat. Hennes förhoppning är att studien ska utgöra underlag för politiker, beslutsfattare inom livsmedelssektorn samt vanliga konsumenter att ta beslut som rör mat och klimatpåverkan.
– Min roll som forskare är att ta fram information och öka medvetenheten om dessa frågor. Jag ser fram emot vår nästa studie då jag och mina forskarkollegor ska titta närmare på kopplingen mellan matvanor med låg klimatpåverkan och hur den kosten påverkar människors hälsa i det långa loppet, säger Katarina Bälter.
Kontakt:
Katarina Bälter, professor i folkhälsovetenskap vid MDH, katarina.balter@mdh.se, 021-10 17 53, 073-625 14 94
Dani Franjkovic, kommunikatör vid MDH, danijela.franjkovic@mdh.se, 021-10 73 34
