Hälsosam diet, blodtryckskontroll, motion, intellektuell träning och ett aktivt socialt liv kan bromsa utvecklingen av Alzheimers. Det tyder en ny studie på.
– Kan livsstilsförändringar förbättra livskvaliteten för äldre och kanske skjuta fram en diagnos finns det mycket att vinna, både för individen och samhället, säger Krister Håkansson, Linnéuniversitetet.
Under två år har forskare vid Linnéuniversitetet och Karolinska institutet följt en grupp äldre personer som var i riskzonen för att få Alzheimers. Studien har undersökt om en kombination av hälsosam diet, blodtryckskontroll, motion, intellektuell träning och ett aktivt socialt liv kan bromsa utvecklingen av Alzheimers.
Man hade en experimentgrupp och en kontrollgrupp. Experimentgruppen fick hjälp att genomföra en ordentlig livsstilsförändring, medan kontrollgruppen bara fick regelbunden hälsorådgivning.
Uppmuntrande resultat
– Vi har fått väldigt uppmuntrande resultat, berättar Krister Håkansson. För första gången har en studie visat att en kombination av åtgärder för äldre i riskzonen kan förbättra deras hälsa och kognitiva förmåga.
– Vi funderar nu på hur vi ska följa upp studien. Det finns många spännande trådar att nysta i, säger Krister Håkansson.
Undersökningen visade till exempel att det inom båda grupperna fanns stora individuella skillnader i hur mycket deras kognitiva förmåga påverkades under de två åren som försöket pågick.
– Det skulle vara intressant om man kan se vad skillnaderna beror på. Vi vill också återvända till deltagarna om ett par år för att se hur läget med dem är då. Kommer det till exempel att finnas någon skillnad mellan grupperna i hur många som har drabbats av demens?
Dyr Alzheimersvård
Kostnaden för Alzheimersvården i Sverige är ungefär lika stora som den sammanlagda kostnaden för all cancer- och kärlsjukdomsvård i landet.
– Kan livsstilsförändringar förbättra livskvaliteten för äldre och kanske skjuta fram en diagnos finns det mycket att vinna, både för individen och samhället.
Det är viktigt att läkare blir medvetna om de här resultaten, menar han. Läkarna behöver börja diskutera livsstil med sina patienter.
– Man får sig en tankeställare själv, säger Krister Håkansson. Jag har börjat gå på gym, och numera dricker jag kaffe också, det gjorde jag inte förut. Och ur den här aspekten är det även bra att dricka rött vin till maten några gånger i veckan.
Artikeln: ”A rare success against Alzheimer´s”, publicerad i Scientific American, är skriven av Linnéuniversitetets Krister Håkansson tillsammans med Miia Kivipelto, Karolinska Institutet. (För närvarande är artikeln låst och kan låsas upp till en kostnad av 6.99 USD)
Mer information:
Krister Håkansson, artikelförfattare och medicine doktor, telefon 073-708 07 68
Annika Sand, pressansvarig, telefon 076-830 01 05
