Ur klimatsynpunkt är bioenergi från stubbar klart bättre än energi från fossila bränslen, som naturgas och kol. Intensiv stubbskörd påverkar biologisk mångfald negativt, men så länge stubbar bara tas ut på en mindre andel av hyggena är det inget hot ens mot känsliga arter, visar forskningsresultat från ett stort samarbetsprojekt om stubbar.
Efter stormen Gudrun 2005 ökade intresset för att skörda stubbar som bioenergi i Sverige. Men skogsföretag, Energimyndigheten, Skogsstyrelsen och SLU ville först grundligt undersöka för- och nackdelarna med storskalig stubbskörd. Även skogliga certifieringsorganisationer ville ha besked.
Ett stort antal forskare från SLU, Lunds universitet, Uppsala universitet, Umeå universitet och Skogforsk har därför under totalt åtta år studerat hur stubbskörd påverkar mark, växter, svampar, smådjur, växthusgaser, kväveutlakning, kvicksilver och skogsproduktion.
Stubbskörd minskar koldioxidutsläppen
Den största fördelen med stubbskörd är att klimatpåverkan blir mindre än när man eldar med fossila bränslen, säger Tryggve Persson, koordinator för forskningsprogrammet.
Det här beror på att stubbar som lämnas kvar i skogen avger koldioxid när de bryts ned. Om man eldar med kol, olja eller naturgas i ett värmeverk avges således koldioxid från både fossilbränslet och stubbarna som är kvar i skogen. Med stubbskörd blir det bara koldioxidutsläpp från stubbarna när de eldas i värmeverket.
En farhåga i början av programmet var att själva lyftandet av stubbar och rötter skulle öka avgivningen av växthusgaser, eftersom marken rörs om. Det blev tvärtom. Forskarnas resultat visar att omrörningen minskar utsläppen av växthusgaserna koldioxid, lustgas och metan.
– Projektet har också visat att den biologiska mångfalden påverkas mindre än vad man skulle kunna tro, säger Tryggve Persson.
Mångfalden klarar en begränsad stubbskörd
Om stubbskörden begränsas till 10 procent av alla hyggen (det motsvarar ca 20 000 hektar per år över hela landet) så är risken för att arter ska dö ut liten. Men om stubbar skördas på 30 procent av hyggena under lång tid (mer än 20–30 år) ökar utdöenderisken betydligt för ”vedlevande arter med speciella egenskaper och miljökrav”, visar teoretiska analyser.
– Stubbrytningen får alltså inte bli för intensiv om man ser till ett helt skogslandskap, men på det enskilda hygget kan man skörda praktiskt taget alla granstubbar som står på fast mark och inte nära fuktstråk, hänsynsytor, kulturlämningar och basvägar där skogsmaskinerna ska köra, säger Tryggve Persson.
– ökar den naturliga föryngringen av björk och tall
– påverkar inte virkesproduktionen i nästa skogsgeneration
– kan minska spridningen av rotröta
– minskar mängden bärris på unga hyggen
– i något fall har stubbskörd lett till ökad kväveutlakning.
Foto: Tryggve Persson, SLU
En annan fråga var om koncentrationen av metylkvicksilver i avrinnande bäckvatten skulle öka, eftersom stubbskörd skapar miljöer med stillastående vatten där det kvicksilver som finns i marken kan ombildas till giftigt metylkvicksilver. Men även på den punkten har programmet gett lugnande besked.
I dagsläget bedrivs praktiskt taget ingen stubbskörd i Sverige. Att skörda och flisa stubbar är förhållandevis dyrt, och under senare år har det varit billigare för värmeverken att bränna andra sortiment, såsom sekunda massaved, returträ och annat brännbart avfall.
– Men marknadssituationen kan snabbt ändras. Genom forskningsprogrammet har vi nu en viktig kunskapsbas om och när stubbar behöver skördas i stor skala i framtiden, säger Tryggve Persson.
Forskningsprogrammet har finansierats av Energimyndigheten, SLU och nio FSC-certifierade skogsbolag (Sveaskog, Holmen Skog, SCA Skog, Södra Skog, Bergvik Skog, Stora Enso Skog, Skogssällskapet, BillerudKorsnäs AB och Svenska kyrkan).
Rapporten: Stubbskörd – hur påverkas klimat och miljö?
Den tryckta rapporten kan hämtas på rum F1, Ekologicentrum, Ulls väg 16, Ultuna, Uppsala, eller beställas av kontaktpersonen Tryggve Persson, Inst. för ekologi, SLU, Uppsala.
Kontakt: Tryggve Persson, programkoordinator. Inst. för ekologi, SLU, Uppsala 018-67 24 48, 070-678 18 41, tryggve.persson@slu.se
