Miljövänliga textilier från norrländska tallar
Cellulosa framställd från norrländsk gran och tall kan vara vägen till framtidens miljövänliga textilprodukter. Det menar forskare från Karlstads som har specialgranskat sådan cellulosaframställning.
Världens befolkning ökar samtidigt som genomsnittsinkomsten stiger, vilket medför att efterfrågan på kläder och andra textilier skjuter i höjden. Man räknar med att den globala textilförbrukningen år 2050 kommer att vara tre gånger så hög som 2015.
Bomullsproduktionen, som förr var den dominerande fiberråvaran, kommer minska eftersom allt mer jordbruksmark behövs för livsmedelsproduktion. Idag framställs cirka 60 procent av textilierna med hjälp av petroleum men eftersom olja är en icke förnybar råvara kommer den att ta slut inom en inte alltför avlägsen framtid. Därför behövs nya miljövänliga textilråvaror baserade på förnyelsebara råvaror.
Ökande efterfrågan på skogsbaserade textilfibrer
Idag talas det ofta om skogsindustrins problem med vikande försäljning som ett resultat av minskad pappersförbrukning. Efterfrågan på tidningar och papper sjunker medan efterfrågan på miljövänliga skogsbaserade textilfibrer ökar.
– Vårt forskningsprojekt innefattade två typer av sulfitkok av gran och tallved, säger Raghu Deshpande, doktorand i kemiteknik vid Karlstads universitet. Målet med projektet var att öka förståelsen för vad som sker vid sulfitkokning av barrvedsmassa där slutprodukten är dissolvingmassa, det vill säga nästan ren cellulosa, samt undersöka om sulfitkokning kan förbättras ytterligare så att i slutänden det ekonomiska utfallet förbättras.
Huvudfokus för den här studien var att ta fram ny kunskap om sulfitteknologin. Studien handlar om att förstå och undersöka avgörande aspekter på massaproduktion från billigare råmaterial för cellulosatillverkning. Forskningsresultaten är användbara för att tillverka ännu bättre sulfitmassor och på sikt kanske även nya sulfitbruk kan komma att anläggas.
Olika råmaterial kan blandas utan problem
– Vår studie visar att olika råmaterial utan problem kan blandas och ändå resultera i cellulosa av bästa kvalitet, säger Raghu Deshpande. Möjligheten att producera lönsamma biprodukter som till exempel etanol gör dessutom denna tillverkningsprocess mer hållbar såväl ur ett miljö- som samhällsperspektiv.
Forskningen har gjorts inom VIPP företagsforskarskola och finansierats av Domsjö Fabriker, MoRe Research, Kempestiftelsen samt KK stiftelsen. VIPP står för värdeskapande i fiberbaserade processer och produkter och är ett samarbete med industrin vars syfte är att stärka universitetets forskningsmiljöer och kompetensutveckla näringslivet.
Kontakt: Raghu Deshpande, doktorand i kemiteknik, tel 054 700 2118 eller raghu.deshpande@kau.se eller professor Ulf Germgård, tel 054-7001780 eller ulf.germgard@kau.se
