Få vuxna reser kollektivt på landsbygden
Folk åker bil på landsbygden – kollektivtrafik används i mycket liten utsträckning.
– Mönstret är känt sedan tidigare, säger VTI:s Ivan Ridderstedt, som är med och rattar en studie på uppdrag av regeringen, om hur innovativa lösningar kan öka landsbygdsbefolkningens vilja och möjlighet att utnyttja kollektivtrafik.
Studien visar också att kollektivresande är mer vanligt bland unga.
Mot bakgrund av VTI:s regeringsuppdrag fann forskarna behovet av att på ett mer ingående sätt än vad som gjorts tidigare, kartlägga hur Sveriges landsbygdsbefolkning reser. Särskilt behövdes kunskap om vilka som reser kollektivt och i vilka ärenden, samt skillnader mellan landsbygd och glesbygd. Studien bygger på den nationella resvaneundersökningen för 2005-2006, vilken författarna har bedömt vara mer tillförlitlig än senare upplagor.
Vanligast ta bussen till jobbet
– Kartläggningen visar att befolkningen i lands- och glesbygd reste med kollektivtrafik i mycket liten utsträckning. Bilen var det klart dominerande färdmedlet. Detta generella mönster är känt sedan tidigare, men vi vet nu mer om omfattningen samt om vilka som ändå reste kollektivt och till vad, säger Ivan Ridderstedt, forskningsassistent på VTI.
Under den undersökta perioden var nio procent av landsbygdsbefolkningens resor med kollektivtrafik och 58 procent med bil. I glesbygd var fem procent av resorna med kollektivtrafik och 60 procent med bil. Den vanligaste resan bland vuxna är den till och från arbete. I landsbygd gjordes sju procent av dessa resor med kollektivtrafik och i glesbygd endast en procent. Resor till och från arbetet var ändå den klart vanligaste kollektivtrafikresan bland vuxna lands- och glesbygdsbor.
I kartläggningen framgår att det var små skillnader mellan olika inkomstgrupper. Det fanns en viss skillnad mellan könen: 60 procent av de som reste kollektivt i lands- och glesbygd var kvinnor. Ett mer tydligt mönster är att unga upp till och med 18 år stod för 66 procent av alla kollektivresor.
Unga reser mer kollektivt än äldre
– Unga utmärkte sig med en betydande andel kollektivtrafikresor. I både lands- och glesbygd var cirka 40 procent av resorna till och från skola med kollektivtrafik, när skolskjuts räknas med. Dessa resor var de totalt sett vanligaste resorna med kollektivtrafik i lands- och glesbygd, säger Ivan Ridderstedt.
Ett annat resultat av kartläggningen är att många av lands- och glesbygdens kollektivresenärer också är frekventa bilresenärer. Hela 87 procent av de lands- eller glesbygdsbor som uppgav att de reste med kollektivtrafik minst en gång i veckan uppgav också att de reste med bil minst en gång i veckan. Nära hälften uppgav att de åkte bil under de flesta av veckans dagar. Lite mer än en fjärdedel av de vuxna som reste kollektivt hade dock inte körkort och ungefär en femtedel hade inte en bil i hushållet.
Resandet med kollektivtrafik i andra ärenden än arbete och skola, så som för inköp, service, fritidsaktivitet eller umgänge, var av en nästan obetydlig omfattning.
Studien bygger på Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA:s) nationella resvaneundersökning RES 2005-2006. Den bedöms vara mer tillförlitlig än de senare nationella resvaneundersökningarna. Svarsfrekvensen bland de 41 225 individerna i urvalet var hela 68 procent och jämn över olika populationsgrupper. Totalt ger undersökningen data om cirka 18 000 resor av 8 626 resenärer boende i lands- eller glesbygd. Vid efterföljande resvaneundersökningar har svarsfrekvensen blivit mer ojämn mellan olika grupper och sjunkit ner under 40 procent.
Tidigare studier redogör för det generella resmönstret, fördelning mellan färdmedel med mera, men går inte djupare in på hur kollektivtrafik används i landsbygd och av vilka. De flesta studier som gjorts tidigare har tillämpat en kommunbaserad definition av landsbygd. I vad som kallas landsbygdskommuner finns ofta områden av tätort och i mer tätbefolkade kommuner kan det finnas områden av lands- och glesbygd. I denna studie har forskarna därför valt att ha en större precision i hur statistiken i den nationella resevaneundersökningen kopplas till landsbygd.
Landsbygd har definierats som områden med mellan 5 till 45 minuters bilresa till närmaste tätort med mer än 3 000 invånare. Områden med mer än 45 minuters avstånd till en tätort är definierade som glesbygd. Träffsäkerheten gällande hur respondenterna i undersökningen kopplas till en områdestyp blev därmed väsentligt högre än i tidigare undersökningar.
Rapporten: Vilka reser med kollektivtrafik i lands- och glesbygd? (VTI notat 13-2017)
Kontakt: Ivan Ridderstedt 070-0924487
Bild: Av Västgöten (Eget arbete) [CC BY-SA 4.0 (http://creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0)], via Wikimedia Commons
