Ungdomar förväntar sig en miljökollaps
Ungdomar har en svart syn på framtiden. De tror att vi är på väg mot en miljökollaps snarare än mot en hållbar värld, enligt en avhandling från Uppsala universitet. Samtidigt vill de hitta omedelbara åtgärder.
Avhandlingen visar att trots att gymnasieungdomar är medvetna om dagens miljöfrågor tycker de att det är svårt, eller omöjligt att göra något för att undvika en miljökollaps. Istället refererar en del av dem till framtiden genom att likna den vid historierna om Hungerspelen.
– Det är en dyster bild av framtiden som målas upp när det gäller miljöområdet. Ännu mer dystert är det att unga människor i dagens samhälle har de här bilderna av framtiden och dessutom inte anser sig förmögna att förändra utvecklingen, säger Kajsa Kramming, doktorand vid kulturgeografiska institutionen vid Uppsala universitet.
I sin avhandling Miljökollaps eller hållbar framtid? Hur gymnasieungdomar uttrycker sig om miljöfrågor har hon arbetat med 343 ungdomar om hur de ser på framtiden.
Vill göra ”rätt saker” – omedelbart
I jakten på att vara miljövänliga och klimatsmarta medborgare letar ungdomarna efter ”rätt” saker att göra. Då de inte hittar det de söker i det omgivande samhället uttrycker de negativa känslor som maktlöshet och hopplöshet istället för hopp som kan leda till handlingskraft i miljöfrågorna. Enligt ungdomarna finns det ett sätt att nå en hållbar framtid och det är genom att omedelbart hantera miljöfrågorna på ett positivt sätt och vända rådande negativa trender.
– Man ska komma ihåg att det var miljöfrågorna specifikt som väckte de här negativa uttrycken och att ungdomarna var mer positiva när de pratade om andra saker som exempelvis jämställdhet. Det viktiga att ta med sig från studien är att det finns ungdomar i 17-18-årsåldern som går runt och på ett väldigt reellt sätt förväntar sig en framtid för sig själva, sina barn och barnbarn där världen kan komma att kännetecknas av miljökollaps och klimatkaos, säger Kajsa Kramming.
Tror inte på vuxenvärldens förmåga
Gymnasisterna i studien har också svårt att se hur vuxenvärlden som utbildningsväsende, politiker och näringsliv kan hjälpa dem i att skapa en hållbar framtid.
Avhandlingen är skriven inom ämnet kulturgeografi och inriktar sig mot miljögeografi som har en tvärvetenskaplig karaktär och handlar om människors uppfattningar om miljön.
I studien har gymnasieungdomar arbetat med workshopuppgifter om konsumtion och framtidens medborgare år 2050. Därefter har en analys visat hur de uttrycker sig om miljöfrågor. Ungdomarna uttrycker sig i enlighet med vad de uppfattar i ett allmänt mediebrus och miljödiskurser som figurerar i dessa medier, sociala medier och i kontakter med andra. Ungdomarnas negativa sätt att prata om miljöfrågor och vilka känslor de väckte hos dem kan alltså anses spegla en övergripande kollektiv förnekelse av miljö- och klimatfrågor i samhället, liksom företeelsen att leva i dubbla verkligheter där konsumtionssamhället och risker om miljökollaps existerar sida vid sida.
Avhandlingen: Kramming K (2017) Miljökollaps eller hållbar framtid? Hur gymnasieungdomar uttrycker sig om miljöfrågor
Avhandlingen, som försvaras den 5 maj, är klimatkompenserad.
För mer information:
Kajsa Kramming, doktorand i kulturgeografi vid Uppsala universitet
0707-811 505, kajsa.kramming@kultgeog.uu.se
