Faktaresistens – en fara för planeten
När åsikter baseras på grupptillhörighet och känslor – och vetenskapliga belägg avfärdas, då utmanas hela det demokratiska systemet.
– Både den individuella överlevnaden och samhällets överlevnad bygger på att vi har kunskap. Därför är den utveckling vi har i till exempel USA just nu så oroväckande, säger Åsa Wikforss, professor i filosofi vid Stockholms universitet.
Det handlar om kunskapsresistens, menar Åsa Wikforss. Hon säger kunskapsresistens och inte faktaresistens som de flesta andra när det handlar om hur personliga åsikter upphöjs till vedertagna sanningar.
– Det leder fel att tala om faktaresistens. Det finns väldigt mycket fakta som vi människor inte har kunskap om. Som till exempel havsbottens djup eller universums yttersta gräns. Det kan vara fakta som vi aldrig kommer att få kunskap om och i den meningen är vi faktaresistenta. Men i det här fallet finns tillgänglig kunskap, väl kända fakta som människor inte tar till sig. Det är mycket värre än att det finns fakta som ligger bortom vår kunskap.
Kärnan är förnekandet av evidens
Kunskapsresistensens kärna är förnekandet av evidens. Kunskap kräver att det finns en evidens annars är det bara tro eller mer eller mindre lyckade gissningar. Och i grunden är vi rationella varelser, menar Åsa Wikforss. Vi påverkas av det vi uppfattar som evidens. Problemet är bara att vi på olika sätt undviker evidens. När vi väl har bestämt oss för en åsikt så är det till exempel mycket lättare att acceptera information som passar det vi redan tror. Åsa Wikforss lånar ett begrepp från kognitionsforskningen och talar om bekräftelsebias. Vi söker information som kan bekräfta det som stöder vår övertygelse och vi vill ogärna rucka på det vi redan tror oss veta.
– Nu visar forskningen att har man väl fått en felaktig övertygelse så klänger vi oss fast vid den. Både på ett känslomässigt plan och på ett kognitivt plan har tankegången fastnat. Det beror på att när vi tar in information så drar vi samtidigt slutsatser av den.
– Det skapas alltså ett helt system av tänkande. Även om man sedan får information som säger att den där övertygelsen var felaktig så är det svårt att acceptera det eftersom hela systemet då måste förändras. Men kunskapsresistens är ingenting nytt. Tänk bara på hur kyrkan reagerade när vetenskapen påstod att jorden inte var universums centrum, säger Åsa Wikforss och tillägger att kyrkans agerande vilade på en kombination av ren vidskepelse och aktiv desinformation.
Lättare än någonsin att undvika evidens
– Det som är nytt nu är att det aldrig har varit lättare att undvika evidens som motsäger den egna åsikten och det har aldrig varit lättare att hitta argument för den åsikt man har. I kombination med de så kallade ”filterbubblorna”, skapas en häxbrygd, säger Åsa Wikforss och syftar på nätets sökmotorer som levererar svar utifrån våra tidigare klick och sökningar.
På det sättet filtreras information bort som inte stämmer med våra personliga uppfattningar.
Faktaresistens. Förhållningssätt som innebär att man inte låter sig påverkas av fakta som talar emot ens egen uppfattning, som i stället grundas på till exempel konspirationsteorier (Nyordslistan 2015) Evidens. Ordet evidens kommer från latinets evidentia som betyder tydlighet. Evidens i det här sammanhanget är ett annat ord för vetenskapliga belägg för eller emot en teori eller hypotes. Evidens ska svara på frågan hur sannolik en förklaring är. Hur stor evidens finns det bakom påståendet? Evidens kan då sammanfattas som ”bästa tillgängliga bevis” vid en given tidpunkt, och mäts oftast utifrån det sammanvägda resultatet av systematiskt insamlade och kvalitetsgranskade vetenskapliga studier. Filterbubblor. En försvenskning av engelskan ordet ”filter bubble”. Filterbubblor anses av vissa (inte alla) uppstå till följd av personligt anpassade resultat av sökningar på nätet. Olika algoritmer anpassar eller filtrerar automatiskt träfflistan beroende på vad användaren sökt på, klickat på, gillat och befinner sig. Konsekvensen kan bli att användaren inte tar del av information som motsäger den privata verklighetsuppfattningen. Koll på begreppen?
Ytterligare en komponent i kunskapsresistensens grogrund är aktiva desinformationskampanjer. Starka ekonomiska intressen arbetar medvetet för att förvränga fakta. Det började med tobaksindustrin på 70-talet som snabbt förstod att det inte gick att visa att rökning var ofarligt. Istället satsade man på att skapa osäkerhet om sanningshalten i påståendet om rökningens skadeverkningar.
Åsa Wikforss använder uttrycket ”merchants of doubt” som tobaksindustrins företrädare kallade sig själva, alltså handelsmän i tvivel.
– Strategin gav intrycket av att vetenskapen inte är enig. Å ena sidan höll man med om att det finns viss evidens för att rökning kan vara farligt men samtidigt hävdade man att det även finns viss evidens för motsatsen. Det var väldigt effektivt. Det är också exakt så som oljeindustrin och kolindustrin har jobbat.
– De bestämde sig för att de inte behövde visa att klimatförändringarna inte orsakas av mänskliga aktiviteter – det enda de behövde göra var att så tvivel om att så var fallet. Den är en strategi som har varit enormt effektiv, särskilt i USA. Trots att 97-99 procent av alla klimatforskare är eniga tror en majoritet av amerikaner att det råder oenighet.
Efter amerikanska valet har begrepp som ”falska nyheter” och ”alternativa fakta” etablerats.
Är Donald Trumps retorik ett utslag av att kunskapsresistensen sprider sig i samhället?
– Donald Trump står förstås i centrum av den här debatten. Dels valdes han förmodligen som ett resultat av ”falska nyheter”, till exempel att påven stödde Trump och att Hillary Clinton ledde en kriminell liga som utnyttjade barn.
– Dels sprider han själv falska påståenden vilket i många fall appelerar till hans väljarbas – både för att de tror på vad han säger och för att de gillar att han totalt struntar i alla experter och smutskastar medierna. Så svaret är att han både är en orsak och en effekt av kunskapsresistensen.
Förmågan att tillägna oss kunskap för att förstå hur omvärlden fungerar har finslipats genom evolutionen. En gång i tiden handlade det om att veta var det finns vatten och hur man gör upp eld. Nu behöver vi tackla frågor som rör planetens överlevnad.
– Därför är det så oroväckande när stora grupper inte formar sin övertygelse utifrån tillgänglig evidens. Kunskap är helt avgörande för vår existens – har vi inte kunskap så är det kört. Det är inget att hymla med, säger Åsa Wikforss, professor i filosofi vid Stockholms universitet.
Text: Lotta Nylander på uppdrag av Forskning.se
