Bättre smärtlindring om smärtskalorna används systematiskt
Inom vården används olika skalor för att skatta smärta. Problemet är att siffrorna tolkas olika beroende på person. Smärtsjuksköterskan Lotta Wikström har undersökt hur smärtbedömning kan användas på ett systematiskt sätt för att ge rätt smärtlindring, mäta vårdkvalitet och tidigt identifiera riskpatienter.
Hon har i sin doktorsavhandling från Jönköping University undersökt om det går att använda skalan till något mer än patientmötet.
– Den ska kunna användas i det dagliga arbetet för att mäta avdelningens kvalitet och för att ge rätt smärtbehandling för olika patientgrupper, menar hon.
Inom vården används flera skalor för att bedöma smärta. Den vanligaste kallas Numeric rating scale, där smärtan bedöms från 0 (ingen smärta) till 10 (värsta tänkbara smärta). Siffrorna fungerar som ett gemensamt språk, både mellan olika personalgrupper och mellan personal och patient. Eftersom smärta är svårt att värdera och dokumentera med ord, ska skalan vara en grund till samtal om smärta.
Konsensus saknas om smärtskalan
Men det finns hinder med skalan; den tolkas olika beroende på individens bakgrund, berättar Lotta Wikström. Hon har arbetat som smärtsjuksköterska i Team postoperativ smärta på Länssjukhuset Ryhov i 13 år, och dessförinnan i tio år som specialistsjuksköterska inom intensivvård, och hon har också undervisat.
I sitt arbete märkte hon att smärtskalan inte används på ett strukturerat sätt, att det saknas konsensus, och att det är svårt att undervisa om den så att vårdpersonal förstår dess olika tolkningsmöjligheter.
– Jag ville undersöka om vi kunde använda skalan till något mer än patientmötet, säger hon. Den ska kunna användas i det dagliga arbetet för att mäta avdelningens kvalitet och för att ge rätt smärtbehandling för olika patientgrupper.
Systematisk användning av smärtskalan
I sin avhandling har Lotta Wikström fokuserat på smärta under de första dygnen efter en operation. Hon har intervjuat undersköterskor, sjuksköterskor och läkare, och även gjort en enkätundersökning bland patienter. Personalen bekräftade att de har användning för smärtskalan. Den hjälper dem att upptäcka när patienten har ont, och att följa smärtan över tid.
Målet för postoperativ vård är att patienten ska kunna komma ur sängen, äta och dricka, och även vila från smärtan. Den gränsen är individuell och smärtbedömning är komplext. När vårdtiderna förkortas, dagkirurgi blir vanligare, och även inneliggande patienter skickas hem tidigare måste personalen kunna informera om det normala smärtförloppet och skicka med rätt smärtlindring.
Genom att systematiskt använda smärtskalan går det att få en uppfattning om vad som är det normala intervallet för hur smärta avtar under de första dagarna efter en operation. Det behövs, eftersom tekniken som används vid operationer hela tiden utvecklas och förnyas.
Förebygga kronisk smärta
– Även personer med svår smärta tror ibland att det är normalt, att det ska gå över, och då hör de inte alltid av sig till vården, säger Lotta Wikström. Med hjälp av skalan kan det gå att identifiera patienter som riskerar att utveckla svår eller till och med kronisk smärta, och sätta in extra åtgärder tidigt.
Lotta Wikström försvarade framgångsrikt sin avhandling The clinical utility of patients’ self-rated postoperative pain after major surgery – the perspective of healthcare professionals vid Hälsohögskolan, Jönköping University den 11 maj.
