Formativ bedömning positivt för elever men svårt för lärare
Formativ bedömning i matematikundervisningen påverkar elevernas lärande positivt. Men för lärarna är arbetssättet inte helt okomplicerat. Ska eleverna dessutom få möjligheter att själva reglera sitt lärande behöver undervisningen om hur man lär sig att lära bli tydligare för eleverna, visar Charlotta Vingsle på Umeå universitet.
Formativ bedömning är en bedömningsprocess som syftar till att föra lärandet framåt. Det sker genom att information om vad elever kan och hur de förstått det som ska läras används som underlag för att avgöra hur undervisningen ska bedrivas härnäst. Genom att använda formativ bedömning kan elever lära sig innehållet snabbare. Den formativa bedömningen kan utföras på många olika sätt, till exempel genom att läraren ger eleven feedback om vad eleven behöver träna mer på eller genom att eleven själv involveras i bedömningsprocessens olika delar.
Påverkar positivt
– Alla dessa sätt att utföra formativ bedömning visar sig påverka elevers lärande positivt, säger Charlotta Vingsle, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik på Umeå universitet.
Men, det är inte enkelt att genomföra formativ bedömning. För den lärare som Charlotta Vingsle följde i en av sina studier innebar det en komplex användning av kunskaper och förmågor som användes samtidigt och under tidspress när hon till exempel ställdes inför för henne ny matematik, tolkade elevernas svar och snabbt fattade beslut om fortsatt undervisning.
Delaktiga elever
Formativ bedömning kan också innebära en möjlighet för eleverna att vara delaktiga i bedömningsprocessen. Ett sätt att studera sådan delaktighet är att se på elevernas möjligheter att utveckla färdigheter för att självreglera sitt lärande. Ett vanligt förekommande arbetssätt för de lärare som Charlotta Vingsle följde i en delstudie, var att lärarna visade hur de själva använde strategier för hur man kan självreglera sitt lärande, men de följde sällan upp detta genom att låta eleverna få träna.
– Den största delen av eleverna uppfattar inte dessa möjligheter att utvecklas genom att själva reglera sitt lärande, säger Charlotta Vingsle. Man kan nå en större tydlighet genom att undervisningens möjligheter till självreglerat lärande görs mer explicit, eller genom att eleverna få ta en aktiv roll.
Charlotta Vingsle har utfört sin forskarutbildning i forskarskolan Developing Mathematics Education och genom Lärarhögskolan vid Umeå Universitet.
Avhandlingen:
Formativ bedömning och självreglerat lärande: Vad behöver vi för att få det att hända?
Kontakt:
Charlotta Vingsle, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, Umeå universitet, tel: 090-786 80 50, e-post: lotta.vingsle@umu.se
