Tjejloppsresor en modern husmorssemester
Träningsresor för kvinnor är vår tids husmorssemester. Det är ett sätt för kvinnor att försöka balansera bristen på jämställdhet i den egna familjen utan att egentligen ändra den i grunden, skriver forskare vid Uppsala universitet som studerat de så populära tjejloppen.
– Samhällets fokus på hälsa och träning gör att just den fysiska aktiviteten legitimerar att man är frånvarande i familjen och istället ger sig tid för egen träning. Det finns inte alls samma kulturella förståelse för shoppingresor eller sparesor utan idrottandet har en särställning, säger Karin S Lindelöf vid Centrum för genusvetenskap vid Uppsala universitet och projektledare för studien.
Sedan 2011 har Karin S Lindelöf och Annie Woube studerat hur så kallade tjejlopp fungerar och vad det är som gör dem så populära. Företeelsen växte fram i Sverige under 1980-talet och är idag en hel industri. Deras forskning bygger dels på deras egna, autoetnografiska rapporter, när de själva har deltagit i tjejlopp. De har också intervjuat deltagare och haft tillgång till berättelser från över 600 kvinnor som deltagit i Vårruset, Tjejmilen, Tjejvättern eller Tjejvasan. De flesta har delat med sig av sina upplevelser genom skriftliga berättelser, som svar på ett skrivupprop som forskarna gjorde 2011-2013 tillsammans med Nordiska museet. I samband med det uppropet rapporterades det mycket om forskningen i massmedier, men det är först nu som det finns ett färdiganalyserat komplett material. En del av detta presenteras i en vetenskaplig artikel.
Fortfarande huvudansvar
– Kvinnorna upplever fortfarande att de har huvudansvar för barn och hem och ständig omsorgsjour, som kontakt med skola, förskola och barnens fritidsaktiviteter, säger Karin S Lindelöf. Det är därför som de vill åka iväg. Kvinnor har exakt samma skäl idag för att åka på tjejloppsresor och komma bort, som staten angav som anledning till att införa husmorssemestern på 1940-talet, säger Karin S Lindelöf.
En av anledningarna var att kvinnorna skulle avlastas i sin ständiga oro och omsorg om de andra familjemedlemmarna, och omgivningens förväntan på att de alltid skulle vara nåbara. Att åka på familjesemester tyckte inte kvinnorna – eller staten – var något bra alternativ, även om familjen bodde på hotell så att husmodern slapp laga mat eller städa. Det var den mentala belastningen som kvinnorna skulle få vila ifrån.
Andningshål
I studien kommer det fram hur många deltagare beskriver tjejloppsresorna som ett andningshål i vardagen, en verklighetsflykt och en möjlighet till egen fri tid med egna aktiviteter, ofta tillsammans med väninnor. Inom ramen för rådande hälso- och träningsideal legitimerar också själva den fysiska aktiviteten – loppet i sig – frånvaron från familjen. Åtminstone under tiden som själva loppet är kan de inte ha omsorgsjour. Just då kan de inte svara.
Karin S Lindelöf och Annie Woube berättar också själva om sina upplevelser och observationer under en av de resor som de själva deltog i. Syftet med resan var att springa en mil i New York och de åkte på en paketresa med ett helhetsupplägg. I artikeln beskriver de hur arrangören förstärker bilden av att det inte är idrottsprestationen som är målet för resan, utan att det är just att ”unna sig” något. Att gå på restaurang, på museum, att få shoppa i lugn och ro. Att få tid för umgänge, nöjen och vila – och en efterlängtad flykt från vardagens plikter och krav.
Könsstereotypt
Själva inramningen har blivit mer kommersiell genom åren och med det mer könsstereotyp. Marknadsföringen handlar mycket om att vara härliga tjejgäng, att ha rätt kläder, att sminka sig och att ha rätt nagellack. Goodiebags är populärt, särskilt vid Vårruset där deltagarna får en picknickkorg om man är ett visst antal som anmäler sig. Alla deltagare är inte förtjusta i den stereotypa roll och de intressen som kvinnor tilldelas. De deltar i loppen trots inramningen, och kan vara nöjda med att det är coolt att veta att det är en kvinna som vinner.
– Tjejloppen väcker mycket känslor hos både förespråkare och motståndare. Det är lätt att raljera om den här företeelsen men loppen är oerhört populära och det finns nästan ingen forskning alls på motionslopp för kvinnor, och om villkor för kvinnors motionsidrottande, till skillnad från mäns idrottande, barn- och ungdomsidrott, skolidrott och elitidrott. Därför tycker vi att det är viktigt att studera dem, säger Karin S Lindelöf.
Artikel:
Lindelöf Karin S., Woube Annie (2017) Tjejhelg, umgänge – och ett lopp. Tjejlopp som en modern husmorssemester
Kontakt:
Karin Lindelöf, etnolog och universitetslektor vid Centrum för genusvetenskap, Uppsala universitet, karin.lindelof@gender.uu.se, tel 070-671 47 48
Annie Woube, etnolog och forskare vid Centrum för genusvetenskap, Uppsala universitet, annie.woube@gender.uu.se, tel 070-212 46 69
