Brister i mätning av arbetsbelastning
Trots att det tunga kroppsarbetet i många fall ersatts av arbeten som kräver lägre muskelaktivitet skadas människor fortfarande i jobbet. För att kunna svara på varför det är så krävs bättre mätmetoder, konstaterar forskaren Jennie Jackson vid Högskolan i Gävle.
Hon har tittat på flera metoder, som vanligtvis används inom arbetshälsa och ergonomi, för att mäta mänskliga rörelser eller muskelaktiviteter när man ska bedöma fysisk belastning under arbete.
Målet för mycket av forskningen inom området, är att kunna mäta vad kroppen utsätts för under arbete, och att försöka finna ett samband mellan fysisk belastning och skador.
– Det har varit svårt att göra dessa direkta samband och en av orsakerna som påtalats, är att det sätt vi mäter på inte är bra nog, säger Jennie Jackson.
Äpplen och päron
Hon har försökt finna vägar att förbättra metoderna och då tittat på hur mycket det vi mäter skiljer sig från sanningen och hur stor skillnad det är från en mätmetod till en annan.
– Vi måste verkligen se till att vi är säkra på vad vi mäter och att vi gör det på det bästa sätt vi kan. Dessutom måste vi försöka komma överens forskare emellan, så att olika metoder görs jämförbara med varandra, annars blir det som att jämföra äpplen och päron.
– Metoderna ska också fungera, både i fält och i labbet och det ska inte spela någon roll var i världen som testen görs.
Två olika mätmetoder har undersökts för att se hur ofta man kommer till samma resultat om man mäter samma sak två gånger och hur resultaten skiljer sig från sanningen. Forskarna har också tittat på 11 metoder att göra mätningar jämförbara och rekommenderat vilka metoder som är de bästa.
– Fynden från avhandlingen är förstås direkt användbara på de mätmetoder som undersökts, men sättet att utvärdera verktygen är användbara för alla som mäter något.
Kunde inte mäta
Orsaken till att hon gjort studien är att hon vid en tidigare studie upptäckte att hon inte kunde mäta det hon ville. Det handlade den gången bland annat om att titta på människors ryggmuskler under sittande kontorsarbete.
I en annan studie, upptäckte forskarna att verktyget/metoden de använde, Inclinometer, inte gav de svar de förväntat sig. De observerade bagagearbetare vid flygplatsen dag efter dag och tyckte sig ha en klar uppfattning om vad de gjorde.
– Men på natten när jag tittade på datan från Inclinometern så stämde det inte med vad min egen uppfattning var.
När man jämförde med sanna/faktiska vinklar vid mättning i labbet kunde man se att Inclinometern ofta underskattade vinkeln med mer än 10 grader.
– Det är inte Inclinometern det är fel på. Avvikelsen beror på att när man placerar ett mätverktyg på en människas kropp så kan det lätt förändras i orientering under rörelser jämfört men de underliggande benen som vi försöker att mäta.
Människor skadas fortfarande
Tidigare bestod arbete av väldigt mycket muskelkraft och tunga lyft, grov- eller jordbruksarbete.
– Nu jobbar många med en lägre muskelaktivitet, men människorna skadas fortfarande och vi måste ta reda på varför.
– För att kunna fånga dessa små förändringar behöver vi ha exakta mätmetoder för att analysera vad det är som skadar, säger Jennie Jackson.
Jennie Jackson försvarade sin avhandling ”Bias and Precision in Biomechanical Exposure Assessment: Making the Most of our Methods” den 2 juni i Krusenstiernasalen, Högskolan i Gävle.
Kontakt:
Jennie Jackson, Akademin för hälsa och arbetsliv, Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning, Högskolan i Gävle. Uppsala universitet, tel: 026-64 82 93, 070-794 12 54, e-post:jennie.jackson@hig.se
