Syratoleranta bakterier mått på risken att få karies
Var tredje tolvåring i Sverige har karies. Kan vi bedöma vilka som riskerar utveckla karies eller inte, går det att skräddarsy förebyggande behandlingar, menar tandläkaren Anna Senneby, vid Malmö högskola. Att mäta syratoleranta bakterier på tandytorna kan vara ett sätt.
I en ny avhandling vid Malmö högskola utvärderar tandläkaren Anna Senneby en ny riskbedömningsmetod som kan vara vägen fram mot ett kariesförebyggande arbete inom tandvården.
Mått på risk för karies
Den nya metoden innebär mätning av andelen syratoleranta bakterier på tandytorna. Hög andel syratoleranta bakterier är en förutsättning för utveckling av karies.
– Vi har testat metoden kliniskt för att se om den kan förutsäga kariesutveckling hos patienter, säger Anna Senneby, som betonar att metoden måste utvärderas i kliniska studier med flera års uppföljning.
Studien visade, efter ett års uppföljning, att personer med en låg andel syratoleranta bakterier i munnen sällan utvecklade karies.
– Resultaten visar också på stora variationer i metodernas effektivitet beroende på egenskaper hos gruppen du undersöker. Effektivteten varierar bland annat beroende på om många i gruppen har karies och hur svåra kariesangreppen är.
Enligt socialstyrelsen har 35 procent av alla tolvåringar i Sverige karies.
Förhindra stora eller små hål
– Vi vill förstås hitta alla som riskerar få karies för hinna sätta in förebyggande åtgärder i tid, säger Anna Senneby
I avhandlingen har Anna Senneby också utvärderat de riskbedömningsmetoder som i dag används för att förutsäga vem som får karies. Gemensamt för dem är att de vetenskapliga bevisen för effektiviteten är svaga, vilket inte nödvändigtvis betyder att metoden är dålig.
Titta på karieshistoriken
– Man måste välja riskbedömningsmetod och tröskelvärde – vad som anses sjukt eller friskt – efter vad man vill uppnå. Hur mycket karies har patienterna? Var sitter kariesangreppen? Vill man exempelvis förhindra små hål hos alla ungdomar, då väljer man tillvägagångssätt efter det, säger Anna Senneby.
Att göra riskbedömning utifrån patientens tidigare karieserfarenhet är en rimlig metod i dagens kunskapsläge, enligt Anna Sennby.
– Den är väl utvärderad och ingår som en del i den kliniska undersökningen. Dess effektivitet varierar men generellt är metoden effektiv gällande de personer som inte har några tidigare kariesangrepp, de förblir friska även i framtiden, säger Anna Senneby.
Kontakt: Anna Senneby: anna.senneby@mah.se, 040 665 84 28
