Uråldrig svamp upptäckt hundratals meter ner i urberget
Livet på jorden är mer än bara ett ”grönt lager” på markytan. I själva verket är en stor del av livet gömt under våra fötter, i en miljö som kallas djupbiosfären och som sträcker sig flera kilometer ner i berget. Svamp är en viktig pusselbit ekosystemen långt där nere, visar en studie som kartlägger tidigare okänt liv i jordskorpan.v
Studien från Linnéuniversitetet och Naturhistoriska riksmuseet visar att svamp är en viktig pusselbit i ekosystemen djupt nere i berggrunden, en livsmiljö som är mycket vanlig på jorden. Livsformerna där nere har fått anpassa sig till ogästvänliga, och i våra ögon, extrema förhållanden.
Svamp och svavelbakterier samarbetar
En stor skillnad mot livet på ytan är det totala mörker och bristen på både syre och näringsämnen som råder djupt nere i berget. Kunskaperna om hur livsformerna där ser ut idag och hur de utvecklats under årmiljoner av isolering är mycket begränsade. De studier som finns har i regel fokuserat på mikroskopiska prokaryoter (bakterier och arkéer) och försummat de mer komplexa eukaryoterna (till exempel svampar).
Henrik Drake, Linnéuniversitetet, och Magnus Ivarsson, Naturhistoriska riksmuseet, har lett studien och förklarar hur man upptäckt uråldrig svamp i urberget:
– Vi har hittat hyfer av svamp som levt under syrefria förhållanden på så stort djup som 740 m, vilket innebär en ny viktig ledtråd för att förstå ekosystemen djupt nere i jordskorpan.
Förutom att detta är det första fyndet av svamp som levt i bergsprickor på stort djup i kontinentaljordskorpan, visar studien på ett direkt samspel mellan svamp och svavelbakterier, och bekräftar därmed en länge hypotiserad biologisk mekanism.
Mineralkristaller täckta av svamphyfer
Henrik Drake beskriver hur de gjorde upptäckten:
– Fyndet gjordes när vi öppnande en läkt bergspricka i en borrkärna. I hålrummet som gömde sig inne i den läkta sprickan fanns otroligt vackra mineralkristaller täckta av massvis med svamphyfer. Det var som att observera ett litet samhälle fruset i tiden.
Magnus Ivarsson berättar mer om svampen:
– Våra detaljerade mätningar visar tydligt att det rör sig om svamp som levt under syrefria förhållanden. En annan intressant observation är att svampen befinner sig mellan olika fossiliseringsstadier och alltså inte är fullt fossiliserad, vilket visar hur organismer i denna miljö fossiliseras och bevaras för eftervärlden.
Högprecisionsanalyser av stabila isotoper inom mineralen som finns tillsammans med svampen avslöjade att en rad olika mikrobiella processer, såsom metankonsumtion och sulfatreduktion pågått i hålrummet. Det har inte gått att direkt åldersbestämma svampen men det finns parametrar som pekar på en ålder av tiotals miljoner år.
Svampar spelar nyckelroll i djupbiosfären
Eftersom svamp producerar vätgas som prokaryoterna i den energifattiga djupbiosfären kan leva av innebär fynden att energicykeln i kontinentalskorpan kan komma att omprövas. De tidigare försummade eukaryoterna visar sig alltså spela en nyckelroll i djupbiosfären som finns kring nästa hela jordklotet.
Livsformerna i denna näringsfattiga miljö ger ledtrådar till livsbetingelserna för det tidiga livet på jorden och möjligen liv på andra planeter där till exempel hög strålning inte tillåter liv annanstans än i skydd av berget.
Artikel: Anaerobic consortia of fungi and sulfate reducing bacteria in deep granite fractures, Nature Communications
Kontakt:
Henrik Drake, henrik.drake@lnu.se, 070-364 26 72
Magnus Ivarsson, magnus.ivarsson@nrm.se, 070-242 86 87
Annika Sand, pressansvarig Linneuniversitetet, 076-830 01 05
