Konventionell odling minskar mångfalden
I ekologiskt odlat vete är antalet svamparter på bladen i snitt 40 procent högre än i konventionellt odlade och fungicidbehandlade fält, visar en studie från SLU. I de ekologiska odlingarna tycks ogräs vara en viktig faktor för artrikedomen. Potentiellt viktig kunskap för utvecklingen av hållbara växtskyddsstrategier i framtiden.
Svenskt lantbruk domineras av två olika produktionssystem – ekologisk och konventionell odling. Skillnaden på dessa två är synen på användning av kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel.
I den konventionella odlingen är fungicider riktade mot olika grupper av skadegörare en grundbult, medan den ekologiska odlingen förespråkar andra metoder, som en varierad växtföljd och biologisk bekämpning.
Kemiska bekämpningsmedel för dock med sig betydande risker för att de sjukdomsalstrande mikroberna utvecklar motståndskraft mot bekämpningsprodukterna, som dessutom kan få oönskad spridning i miljön med oförutsägbara konsekvenser. Detta har gjort att regelverket kring sådana bekämpningsmedel blivit allt strängare.
Fungicider dödar mer än det var tänkt
Risken för resistenta mikrober eller kemikalierester i det som ska bli föda och foder är inte den enda kritik som framförts mot ett ensidigt nyttjande av fungicider. Det finns en omfattande flora av mikroorganismer på och i all växtlighet. Denna är mycket dynamisk och ständigt inbegripen i en intern kamp över de resurser det levande bladet kan erbjuda.
Oavsett hur sofistikerade eller riktade fungiciderna är, är det ofrånkomligt att många fler mikroorganismer än just de avsedda kommer att påverkas av behandlingen. Detta gäller dels den mikrobiella mångfalden, räknat i antalet representerade arter, men också balansen mellan dem.
Fungicider kallas ämnen som är giftiga för svampar. Ordet används om de bekämpningsmedel som används för att skydda jordbruksgrödor mot svampangrepp. Ordet kommer av latinets fungus = svamp + ändelsen -cid = dödande.
Vilka konsekvenser detta skulle kunna leda till är svårt att överblicka, det finns fördelar med att ha en diversifierad mikroflora på växterna. Exempelvis ökar detta möjligheterna att någon mikrob i den, är en effektiv antagonist mot en sjukdomsspridande inkräktare. En fungicidbehandling mot en patogen skulle alltså kunna råka slå ut ett osynligt försvar mot en helt annan samtidigt.
Viktigt ha koll på det mikrobiella samhället
Av dessa anledningar är det viktigt att veta hur denna mikroflora skiljer sig i grödor odlade med ekologiska metoder jämfört med konventionella. Om detta handlar en ny studie från Sveriges lantbruksuniversitet. Hanna Friberg är en av författarna.
– Med hjälp av djupgående DNA-analyser har vi studerat det mikrobiella samhället i blad från veteplantor från fält som brukats med konventionella respektive ekologiska metoder”, säger Hanna Friberg.
– Jämförelserna har gjorts parvis, där varje par innehållit en åker av respektive odlingsmetod som varit belägna mellan femhundra meter och en mil ifrån varandra. Vi undersökte skillnader i mängden svamparter och dessas inbördes storleksförhållande.
Större mångfald med ekologisk odling
Forskarna kunde konstatera att antalet svamparter i de ekologiskt odlade fälten var i genomsnitt 40 procent större än i de konventionellt odlade fälten. För tre av åkerparen var förhållandet dock det omvända, med ett större antal i det konventionellt odlade.
Intressant nog var de konventionella odlingarna i dessa tre par de som använde minst fungicider och tillsatte minst gödningsmedel, det vill säga låg närmast den ekologiska odlingens principer. Liknande observationer av betydelsen av odlingsform för mångfalden har tidigare gjorts hos bland annat insekter, fåglar och växter.
All växtproduktion inom EU måste tillämpa så integrerat växtskydd (IPM), vilket innebär en kombination av olika icke-kemiska metoder för att minska användningen av kemiska bekämpningsmedel. Men de icke-kemiska metoderna har inte varit tillräckligt effektiva. Tidigare forskning har fokuserat på enskilda växtskyddsåtgärder utan att undersöka hur de kan kombineras på ett optimalt sätt, säger SLU-forskaren Johan A. Stenberg som nu tagit fram en vetenskaplig färdplan mot ett effektivt växtskydd på ekologisk grund. Läs mer om färdplanen mot integrerat växtskydd.
Dessutom kunde forskarna konstatera att de inte såg någon skillnad i andelen kända sjukdomsalstrande arter i svampsamhället mellan odlingsformerna, trots den riktade fungicidbehandlingen.
– Det var starka angrepp av sjukdomsalstrande bladsvampar det året studien gjordes, med en stor variation mellan olika fält. De stora mängderna av dessa svampar skulle kunna dölja den mätbara effekten av fungicidbehandlingen och förklara att vi inte såg någon skillnad mellan odlingssystemen, säger Ida Karlsson, en annan av studiens författare.
– Fungicidbehandlingen verkade eliminera mer sällsynta arter. Den negativa effekten på andra arter än skadesvamparna är en potentiell risk, eftersom det bland de utslagna arterna kan finnas arter med antagonistiska egenskaper, vars närvaro bidrar till att hålla skadorna nere.”
Ogräs ökar artrikedomen mest
– Vi samlade också in data från varje åker för att närmare definiera den exakta orsaken till skillnaderna. Vi tittade på väderförhållanden, mängden ogräsväxtföljd, gödsling, fungicidanvändning med mera. Vi kunde då se att fungicidanvändandet visserligen hade en signifikant påverkan på artrikedomen, men det fanns en betydligt större korrelation med förekomsten av ogräs.
– Ju mer ogräs, desto fler svamparter. Ingen annan studerad faktor påverkade signifikant artrikedomen. Vad detta beror på kan vi bara spekulera i. Två tänkbara orsaker är att förekomsten av ogräs skapar ett mikroklimat som gynnar ett större antal arter, eller att den större mängden ogräsarter i sig innebär fler artspecifika mikroorganismer, vilket skulle öka sannolikheten att ett antal av dem även kan sprida sig till grödan. Den mikrobiella floran i ogräs, och hur denna påverkar den odlade grödan, vore därför ett intressant framtida forskning, avslutar Ida Karlsson.
Text: Mårten Lind, SLU
Artikeln var först publicerad på SLU:s webb 18 april 2017.