Rovdjur bevarar befintliga djurarter
Hybrider mellan de närbesläktade fiskarterna mört och braxen blir i långt högre utsträckning än föräldrarna mat åt fiskätande skarvar. Det bevisas i en fältstudie från Lunds universitet. Studien ökar kunskapen om hur gränser och barriärer upprätthålls mellan olika arter i djurvärlden.
Korsningar mellan två arter, så kallade hybrider, har enligt teoribildningen inte överlevt möten med rovdjur i lika hög grad som föräldrarna. Fältstudien vid biologiska institutionen från Lunds universitet visar att teori och verklighet stämmer överens. Hybridbarn efter de närbesläktade fiskarterna mört och braxen blev uppätna i långt högre grad än föräldrarna av fiskätande skarvar.
Enligt forskarna beror det sannolikt på att hybriderna inte fullt ut kan utnyttja de egenskaper som gör att rovdjur har svårt att fånga och äta föräldraarterna: snabbhet och kroppsform.
Förlorar specialegenskaper för överlevnad
Det är vanligt att de två arterna mört och braxen får gemensam avkomma. Avkomman är fertil men utvecklar inte de egenskaper som hos mört och braxen sannolikt fungerar som försvar mot rovdjur. Hybriden blir inte lika strömlinjeformad och snabb som en mört. Den blir inte heller lika högryggad och bred som braxen. Att en hybrid bara delvis utvecklar dessa egenskaper gör det enligt forskarna sannolikt lättare för fiskätande fåglar som skarvar att fånga och svälja den.
Studien har gjorts av biologer vid naturvetenskapliga fakulteten i Lund. Tillsammans med kollegor från Danmark, Storbritannien och Schweiz har de undersökt hur fiskätande skarvar påverkar överlevnaden bland mört, braxen och korsningar mellan de två arterna. Enligt äldre teoribildning blir hybrider inte lika starka och överlever inte i lika hög utsträckning som föräldraarterna. Tills nu har forskare haft svårt att bevisa teorin i naturen.
Fler mikrochip från hybridfiskarna
Forskarna fångade 456 mörtar, braxnar och hybrider i en sjö. Varje individ märktes med ett mikrochip innan de släpptes ut i sjön på nytt. Tre år senare började forskarna undersöka marken vid skarvarnas övernattningsplats intill sjön och vid en skarvkoloni några kilometer bort. Med hjälp av en bärbar detektor som reagerar på mikrochipens signaler lyckades forskarna hitta 80 chip som skarvarna kräkts upp. Det motsvarar 17,5 procent av samtliga chip från de märkta fiskarna.
Fynden visade en markant skillnad i risken att bli uppäten av skarvar. Av alla chip som mörtarna märkts med återfann forskarna 14 procent. Motsvarande siffra för braxnar var 9 procent, medan hela 41 procent av hybridernas mikrochip hittades.
– Våra resultat kan vara en förklaring till varför nya och även närbesläktade arter inte får fler gemensamma avkommor som överlever. Hybriderna har helt enkelt en sämre anpassningsförmåga och blir uppätna, säger Kaj Hulthén, postdoc vid biologiska institutionen i Lund.
Rovdjur upprätthåller gränserna
– Rovdjur upprätthåller gränser mellan arter och bidrar till att det inte blir en massa nya hybrider, säger Anders Nilsson, professor vid biologiska institutionen i Lund samt Karlstads universitet.
Om det inte hade funnits några skarvar eller andra rovdjur i den undersökta sjön så hade hybriderna förökat sig och blivit vanligare. Det som skulle kunna hända under sådana förutsättningar är enligt forskarna att gränsen mellan föräldraarterna suddas ut och att de två arterna mört och braxen skulle kunna bli en gemensam art.
Artikel: Species integrity enhanced by a predation cost to hybrids in the wild, Biology Letters.
Kontakt:
Anders Nilsson, professor akvatisk ekologi, Biologiska institutionen, Lunds universitet +46 (0)46 222 83 65 +46 (0)70 346 25 66 anders.nilsson@biol.lu.seeller Institutionen för miljö- och livsvetenskaper – biologi, Karlstads universitet +46 (0)54 700 12 18, p.anders.nilsson@kau.se”>p.anders.nilsson@kau.se
Kaj Hulthén, postdoc akvatisk ekologi, Biologiska institutionen, Lunds universitet +46 (0)46 222 84 37, +1 (919) 397 9510 Kaj.hulthen@biol.lu.seSkype: kajan8306
