Skulle du sätta dig i en självkörande bil?

Digitaliseringen är på god väg in i vårt samhälle. Vi får allt mer hjälp av datorer i olika vardagliga tjänster. I regeringens digitaliseringsstrategi som släpptes i maj 2017 står det att  ”Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter”. Visionen är att digitaliseringen ska bidra till hållbar tillväxt, sysselsättning och ett socialt sammanhållet samhälle.

Men vad anser folk idag om digitaliseringen och smarta robotar?

I samarbete med SOM-institutet vid Göteborgs universitet har forskning.se ställt fem frågor till svenska folket. Undersökningen besvarades av 1 600 personer under hösten 2016.

Självkörande bilar
På frågan ”Jag kan tänka mig att använda en självkörande bil när sådana finns på marknaden”, svarade knappt 30 procent att det är ett helt eller delvis riktigt påstående. Fler, nästan hälften, uppgav istället att det är ett helt eller delvis felaktigt påstående. De vill alltså inte sätta sig i en självkörandet bil.

Forskning.se:s undersökning, som är ett led i en större produktion om artificiell intelligens som släpps i slutet av augusti, ger en fingervisning om attityden till digitalisering hos svenska folket.

När det gäller attityden till just självkörande fordon är det faktiskt något som är föremål för forskning. Projektet ”Självkörande bilar: förändringar, förväntningar och upplevelser” är Sveriges första tillämpade etnografiska forskningsprojekt om självkörande bilar. Det genomförs av samhällsvetenskapliga forskare från Högskolan i Halmstad i samarbete med Volvo Cars, och finansieras av Vinnova.

– Teknisk utveckling har gjort det möjligt att inte bara börja föreställa oss framtida användning av självkörande bilar utan även forska på vad som händer när människor använder sådan teknologi i bilar på publika vägar, säger Sarah Pink som är professor vid RMIT University i Australien och internationell gästprofessor på Högskolan i Halmstad.

Robotar i vården
En annan fråga i forskning.se:s enkät rör synen på robotar som kan avlasta personalen inom äldrevården. Där är svenska folket mer skeptiska än till självkörande fordon.

Drygt 60 procent anser att det är ett helt eller delvis felaktigt påstående att robotar är ett bra sätt att avlasta personalen, till exempel vid måltider, påklädning och toalettbesök.

En helt annan attityd har dock politikerna i Trelleborgs kommun, där man vill ta hjälp av robotar. I juli hade kommunen ett seminarium i Almedalen som hette just: ”När robotar sköter handläggningen ägnar sig kommunen åt medborgarna.” Digitaliseringen är ett tema som tog stor plats under årets Almedalsvecka, vilket speglar den stora förändring vi står inför.

– Svensk samhällsservice står inför stora utmaningar. De grupper som är i behov av kommunal service ökar i snabbare takt än resurserna som ska tillgodose behoven. För att bevaka kvaliteten i en verksamhet i förändring krävs mod att tänka i nya banor och att prova nya sätt att arbeta. Vi vågar ta hjälp av robotar. Digitala tjänster och robotisering ger en mer effektiv och medborgarvänlig service. Vi frigör tid som i stället kan användas till att ge stöd åt dem vi är till för, säger Cecilia Lejon, chef för Arbetsmarknadsförvaltningen i Trelleborgs kommun.

Tar roboten över vårt jobb?
Robotar i sjukvården tangerar frågan om huruvida den tekniska utvecklingen kommer att innebära att många jobb försvinner i framtiden. Svenskarna verkar ambivalenta i frågan, och svaren hamnar enligt normalfördelningen där omkring 30 procent anser att det är ett helt eller delvis riktigt påstående och ungefär lika många att det är ett helt eller delvis felaktigt påstående.

Historiskt har maskiner ersatt många av människans arbetsuppgifter, men det har också dykt upp andra, helt oväntade jobb.

Framtiden får utvisa, men oavsett hur det blir, är det få av svenskarna i forskning.se:s SOM-undersökning som tycker att medborgarlön är ett bra alternativ om våra jobb försvinner i framtiden.

Bara 17 procent instämmer helt eller delvis, medan 45 procent tycker att det är ett helt eller delvis felaktigt påstående.

Smarta telefoner
En annan fråga i enkäten gäller smart phones. Trots att 81 procent av Sveriges befolkning har en smart mobil, enligt rapporten Svenskarna och internet 2016, är man inte odelat positiv enligt SOM-undersökningen. På frågan om användningen av smarta mobiler har en positiv påverkan på relationer mellan människor, svarar bara femton procent att det är ett helt eller delvis riktigt påstående.

Det står i stark kontrast till det faktiska användandet av sociala nätverk. Enligt Svenskarna och internet 2016, har den dagliga användningen av sociala medier mer än fördubblats under de senaste sex åren, från 28 procent 2010 till 58 procent 2016. (De som använder sociala nätverk gör det drygt sju timmar i veckan.)

Den pågående digitaliseringen är utan tvekan något vi alla måste förhålla oss till. En viktig aspekt är de smarta algoritmer som både skapar filterbubblor i sociala medier, och ger oss allt från självkörande bilar till snabba medicinska diagnoser. Det vi kallar artificiell intelligens, byggd på självlärande system, är redan här.

I Forskning.se:s interaktiva kunskapsresa, som släpps den 30 augusti, får du ta del av den senaste forskningen om artificiell intelligens, och själv utforska vilka konsekvenserna kan bli för samhället.

– Vi vill förmedla kvalitetssäkrad kunskap till allmänheten, inte minst i ljuset av den så kallade faktaresistens som växt fram i samhället. Vi undersöker var AI är för något, var forskningen står idag och vilka dess konsekvenser kan bli i samhället, säger Danil Lundbäck, producent för kunskapsöversikten på forskning.se

Text: Eva Barkeman, forskning.se