Personer med epilepsi löper ökad risk att utveckla autism. Risken är särskilt hög hos kvinnor och vid epilepsi under barndomen.
– Att risk för autism ökar vid epilepsi under barndomen beror förmodligen på att epilepsier som debuterar under barndomen oftare är en del av en neurologisk utvecklingsstörning som många gånger är associerad med autism, säger Heléne Sundelin, barnneurolog och doktorand vid Institutionen för medicinska vetenskaper vid Örebro universitet.
Resultaten i hennes avhandling tyder också på ett tvåvägssamband mellan epilepsi och autism.
– Studien visar att autism och epilepsi har ett överlappande arv. Det innebär att det förmodligen är samma sjukdomsmekanismer som ligger bakom att en person kan utveckla autism, epilepsi eller både och, säger hon.
Totalt 85 000 individer med epilepsi ingår i studien tillsammans med syskon, barn, föräldrar och kontrollpersoner. All data är hämtad från nationella register.
– Autism är vanligare hos både barn och syskon till personer med epilepsi. Det stärker ytterligare teorin om gemensamma riskfaktorer och ärftlighet.
Graviditetskomplikationer
Syftet med avhandlingen är att visa att sjukdomar i hjärnan kan dela bakomliggande orsaker och få konsekvenser vid graviditet och ge ökad risk för skador i trafiken.
Därför har Heléne Sundelin också undersökt graviditetskomplikationer hos omkring 2 000 kvinnor med autism, över 300 kvinnor med Ehlers-Danlos syndrom och runt 800 kvinnor med cerebral pares (CP).
För tidig födsel, havandeskapsförgiftning och hämmad fostertillväxt förekommer oftare vid graviditeter hos kvinnor med autism.
– Det tyder på att kvinnor med autism behöver en tätare uppföljning under graviditeten för att till exempel havandeskapsförgiftning tidigt ska kunna upptäckas. Det är också viktigt för att negativa konsekvenser för barnet ska kunna undvikas.
Kvinnor med cerebral pares visade sig ha en signifikant ökad risk för bland annat för tidig födsel, kejsarsnitt och tillväxthämning. Hos kvinnor med Ehlers-Danlos syndrom medförde graviditeter däremot inte några ökade risker för barnet vid de vanligaste typerna av syndromet.
– Men kvinnor med cerebral pares behöver också tätare uppföljning under graviditeten. För att bättre förebygga problem är det nödvändigt med vidare forskning kring orsakerna till för tidig födsel i denna grupp, säger hon.
Ökad olycksrisk vid epilepsi
En annan delstudie som ingår i Heléne Sundelins avhandling visar att risken för trafikolyckor är 1,37 gånger högre hos epileptiker. Särskilt utsatta är cyklister, med dubbelt så stor risk, och fotgängare.
– Det är viktigt att ytterligare undersöka de omständigheter som bidrar till den ökade risken för trafikolyckor bland individer med epilepsi, säger Heléne Sundelin.
Epilepsi är en av de vanligaste kroniska neurologiska sjukdomarna i världen. I Sverige har omkring 60 000 personer epilepsi.
Autism är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som definieras av svårigheter med icke-verbal kommunikation, svårigheter med ömsesidighet och sociala relationer, svårigheter att anpassa sitt beteende och att hantera förändringar, samt stereotypt beteende och begränsade intressen.
Cerebral pares (CP) är främst ett rörelsehinder på grund av störd muskelkontroll som kan uppstå efter en hjärnskada innan barnet har fyllt två år.
Ehlers-Danlos syndrom (EDS) är en ärftlig bindvävssjukdom som påverkar organ som är beroende av välfungerande bindväv. De organ som påverkas mest är hud, leder, ligament och blodkärl. EDS påverkar också nervsystemets utveckling.
Avhandling
Comorbidity and complications in neurological diseases
Kontakt
Heléne Sundelin, epost: helene.sundelin@regionostergotland.se
