Mindre risk för återfall vid operation mot svår halsbränna
Risk för återfall har gjort att det blivit vanligare att behandla svår halsbränna med medicin istället för kirurgi. Nu visar en studie vid Karolinska institutet att risken för återfall och komplikationer med kirurgi är mindre än man trott, framförallt hos unga, friska män.
Svår och ofta återkommande halsbränna och sura uppstötningar, så kallad refluxsjukdom, drabbar mellan 10 och 20 procent av den vuxna befolkningen. Den vanligaste behandlingen är läkemedel som gör magsäcksinnehållet mindre surt. För de allra flesta innebär det att symtomen minskar. Däremot hjälper behandlingen inte mot den bakomliggande sjukdomen.
Titthålsoperation
En alternativ behandlingsmetod är operation med så kallad antirefluxkirurgi. Denna operation görs numera oftast med titthålsteknik, där man skapar ett mekaniskt hinder för magsäcksinnehållet att komma upp i matstrupen. Men operationerna har blivit ovanligare efter millennieskiftet, dels för att läkemedlen oftast är effektiva, men också på grund av att operationen kan medföra risk för komplikationer och återfall i refluxsjukdom. Äldre studier av återfall efter operation har varit små och visat varierande resultat, några av dessa studier har dock visat på väldigt hög återfallsrisk.
För att bättre klarlägga återfallsrisken efter antirefluxkirurgi med titthålsteknik har forskare vid Karolinska Institutet genomfört en stor studie, där man har följt upp alla vuxna refluxpatienter som genomgått sådan operation i Sverige mellan 2005 och 2014. Bland 2 655 opererade patienter kunde forskarna se att 18 procent hade fått återfall av reflux, vilket är lägre än i de flesta tidigare studierna. Av de patienter som fick återfall behandlades 84 procent med långtidsbehandling med läkemedel och endast 16 procent med en ny operation. Endast 4 procent av alla patienter i studien drabbades av någon komplikation, oftast handlade det om komplikationer av låg svårighetsgrad.
Återfall av reflux var vanligare bland kvinnor, äldre och personer med andra sjukdomar. Risken var lägst bland friska män under 45 år.
Alternativ för unga och friska
– Denna typ av operation med förhållandevis låg risk för komplikationer kan vara ett underutnyttjat behandlingsalternativ, särskilt hos unga och friska personer med svår refluxsjukdom, säger Jesper Lagergren, professor vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi på Karolinska Institutet och huvudansvarig för studien.
Medicinerna är lättillgängliga och ger god symtomlindring men behandlar inte den bakomliggande sjukdomen. Medicineringen är oftast livslång och långvarig behandling kan på lång sikt ge komplikationer i form av benskörhet, lunginflammation och vissa typer av mag–tarminfektioner.
– Operation kräver ingen längre sjukhusvård och är en engångsbehandling, men medför risker för komplikationer och återfall av reflux. Tidigare jämförelser mellan medicinering och kirurgi har visat att livskvaliteten är bättre efter operation jämfört med medicinering och det har även bedömts sannolikt att det är mer kostnadseffektivt i ett längre tidsperspektiv, säger Jesper Lagergren.
Studien har finansierats av Vetenskapsrådet.
Publikation
”Association Between Laparoscopic Antireflux Surgery and Recurrence of Gastroesophageal Reflux”. John Maret-Ouda, Karl Wahlin, Hashem B. El-Serag, Jesper Lagergren. JAMA, online 12 september 2017, doi: 10.1001/jama.2017.10981
Kontakt
Jesper Lagergren, professor och överläkare,
Institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet,
tel: 08-517 760 12, 070-227 40 88,
e-post: jesper.lagergren@ki.se
John Maret-Ouda, läkare, forskarstuderande
Institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet, tel: 070-349 15 52, e-post: John.Maret.Ouda@ki.se
