Bättre stadsplanering minskar risken för översvämningar

Först kom Harvey, sedan Irma och Maria. Sensommarens orkaner har ödelagt stora delar av den karibiska övärlden och satt skräck i människor i sydöstra USA. Hittills har över hundra personer dött i händelser som kopplas till orkanerna. Många har också skadats i de kraftiga vindarna och översvämningarna. Bebyggelsen på korallön Barbuda i nordöstra Karibien är jämnad med marken och ön helt övergiven.

Tropiska oväder av det här slaget kan bli vanligare framöver, beroende på klimatförändringarna. Varmare ytvatten i haven är en bidragande faktor. Tropiska cykloner uppstår när ytvattentemperaturen överstiger 28 grader Celsius.

I norra Europa uppstår kraftiga stormvindar och stor nederbörd i stället vid lågtryck, som uppstår vid stora temperaturskillnader i atmosfären.

Vanligare med kraftiga oväder

Flera städer har haft problem med skyfall och översvämningar på senare år, bland annat Köpenhamn och Malmö. Forskning, från bland annat SMHI, visar att liknande situationer kommer att bli vanligare i Sverige framöver.

– När det finns mer vattenånga i atmosfären blir det mer vatten i skyfallen. 20-årsregnen blir kraftigare och kan komma att uppstå oftare, ungefär vart femte år, i det nya klimatet, säger Erik Kjellström, klimatforskare hos SMHI.

Även extrema så kallade 100-årsregn – mycket kraftiga regn som faller på en plats ungefär var hundrade år och ger mellan 40 och 140 millimeter under ett dygn – kommer troligen att inträffa oftare. Forskarnas statistiska underlag är dock inte tillräckligt för att säga det lika säkert som för 20-årsregnen.

Det forskarna vet säkert hittills presenteras bland annat i några rapporter från SMHI och Svenskt Vatten Utveckling (SVU). Rapporten Extrem nederbörd i Sverige under 1 till 30 dygn, 1900 – 2011 slår fast att extrem nederbörd generellt sett ökade i Sverige från 1900 fram till 1930-talet, därefter minskade fram till 1970-talet, för att sedan öka igen fram till dagens toppnoteringar. Det är alltså mer extrem nederbörd i dag än på 1930-talet, enligt SMHI-forskaren Lennart Wern.

Ökad risk för översvämning

När det regnar mycket på kort tid ökar riskerna för översvämning och jordskred. Många svenska städer har därför börjat arbeta med åtgärder för att minimera problemen. Olika lokala förutsättningar kan göra att skadorna blir mer eller mindre omfattande när ovädren drar in.

Bebyggelse nära älvar, sjöar och hav är förstås extra utsatt. Annat som kan förvärra problemen är stora asfaltsytor och hårda, torra gräsmattor som inte suger upp vattnet tillräckligt fort. Samtidigt har vanliga stuprännor inte kapacitet att transportera hur mycket vatten som helst. Vid de kraftigaste regnen flödar det mesta vattnet över kanterna.

– Plan- och bygglagen kräver att kommuner ska dimensionera stadsmiljön för 100-årshändelser. Det finns några goda exempel i Sverige, men det behöver göras mer, säger Åsa Malmäng Pohl, konsult och vd för företaget Orbicon som bland annat arbetar med utredningar kring dagvatten och vattenverk.

Ta hand om stora mängder vatten

Hon menar att det är viktigt att börja tänka på nya sätt kring hanteringen av dagvatten i många städer. Dagvatten är det vatten som rinner från gator, p-platser och hustak under främst regn och snösmältning. Ett lyckat exempel som Åsa Malmäng Pohl lyfter fram är Tåsinge plats på Österbro i Köpenhamn. Drygt 1 000 kvadratmeter asfalt och gräsmatta har där omvandlats till en grön oas med dammar och växter som kan ta hand om stora mängder vatten.

Regnvatten från de omgivande husen samlas i en underjordisk reservoar och används bland annat till fontäner. Dagvatten från gatorna runtomkring leds till speciella vattenbäddar fyllda med mull som filtrerar vattnet. Det blir då rent, men inte drickbart.

Marken i parkområdet sluttar ner mot en anlagd våtmark som kan svälja stora mängder vatten. En del av området har extra frodig växtlighet och kallas för ”regnskogen”. Tåsinge plats har också en pedagogisk funktion, då det ger barn och andra besökare möjlighet att se vattnets kretslopp.

– Man måste inte bara bygga nytt. Tåsinge plats har funnits länge och ändå går det att få till fantastiska lösningar där. Det gäller att ta helhetsgrepp, som även innefattar byggnader, säger Åsa Malmäng Pohl.

En liknande lösning finns i Malmöstadsdelen Augustenborg som sedan slutet av 1990-talet har ett öppet dagvattensystem med dammar och kanaler. Sedan det infördes har stadsdelen inte längre problem med översvämningar. Tre andra kommuner i Skåne arbetar nu med Höjeåprojektet där bland annat 80 våtmarker och nya dagvattenmagasin ska minska översvämningsrisken runt ån.

Skyfallsvägar

Ytterligare exempel på åtgärder för att motverka översvämningar i Sverige är så kallade skyfallsvägar. De är v-formade i mitten och kan leda vattenmassor vidare ut i närliggande vattendrag. I Arvika, som haft stora problem med inträngande vattenmassor, pågår arbetet med att bygga en skyddsvall och två spärrdammar.

Andra svenska städer satsar på gröna tak eller fördröjningsmagasin under jord för uppsamling av regnvatten. Gräsodling på och runt spårvägar, vilket minskar andelen hårda ytor, prövas också på några platser. Vid planeringen av Norra Djurgårdsstaden i Stockholm har ett nytt verktyg kallat grönytefaktor använts. Den ser till att en tillräckligt stor del av en tomtyta består av vegetation eller vatten.

– Det mesta pekar mot att vi får mer intensiva nederbördstillfällen framöver, så det är bra att ta höjd för det, även om vi inte drabbas lika dramatiskt som i tropikerna. Där krävs andra åtgärder än hos oss, säger Erik Kjellström hos SMHI.

Text: Marie Granmar, på uppdrag av forskning.se