Mer på skoj när pojkar väljer sång
Flickor sjunger ofta återhållsamt och seriöst, medan pojkar tillåts sjunga på skoj. Men normerna utmanas och förändras när eleverna och musiklärarna leker sånglekar, och när eleverna sjunger som olika ”roller” i en skolshow.
I en ny avhandling av Linn Hentschel, Umeå universitet, studeras sång i högstadiets musikundervisning ur ett genusperspektiv. Resultatet visar att de flesta elever som deltog i studien sjunger, men att i de situationer när sång är valbart, så väljer fler flickor än pojkar att sjunga i musikundervisningen.
Studiens genusperspektiv visar att flickors och pojkars sjungande delvis anses som något som sker och bör ske i relation till traditionella stereotypa normer om hur flickor och pojkar förväntas vara. Normerna utmanas och förändras dock, framförallt när eleverna och musiklärarna leker sånglekar och när eleverna sjunger som olika ”roller” i en skolshow.
Om att våga
– Många elever och musiklärare i studien talar om att sjunga som något att ”våga” till skillnad från att spela andra musikinstrument i musikundervisningen. Sång i studien visar sig som ett sätt att uppleva sig själv och andra, och som en förmåga möjlig att träna, säger Linn Hentschel.
– Studien visar att även om de flesta elever och musiklärare ser sångförmåga som möjlig att utveckla, så finns det några elever som anser att kunskaper i sång är något som vissa ”har” och andra inte.
Elevers sjungande sker ofta återhållsamt och imiterande i studien. Att sjunga återhållsamt innebär framförallt att inte sjunga ”för” starkt. När eleverna imiterar sångare är det framförallt populärmusiksångare och de musiklärare som deltar i studien som imiteras. Att imitera sångare kan vara ett sätt för eleverna att slippa låta som sig själva, eftersom de härmar någon annan.
– Resultatet visar även att sångvana elevers sångröster inte påverkas lika märkbart av målbrottet som ovana elevers sångröster, att flickor såväl som pojkar går igenom målbrottet, och att flickors målbrott till viss grad inte tas på allvar medan pojkars målbrott anses förväntat. När sång i musikundervisningen organiseras som körsång sker det huvudsakligen enligt en syn på flickors och pojkars sångröster som olika.
Får inte skoja
Trots att flickorna i studien visar större intresse för sång än pojkarna så tonar flickorna ner sina sångkunskaper i musikundervisningen. I vissa situationer framstår flickornas sätt att vilja visa sig okunniga som att de fogar sig till hur andra flickor agerar, som ett sätt att visa sig likadan som andra flickor.
Flickor förväntas även sjunga seriöst, till skillnad från pojkar som till viss del förväntas sjunga oseriöst. Det är enbart pojkar som ”skoj-sjunger” i studien, det vill säga, som sjunger med avsikt att låta skojigt. Om flickor försöker ”skoj-sjunga” händer det att de blir tillsagda av pojkarna att sluta.
De förväntningar som omger sjungande pojkar är färre och öppnare för olikheter än för flickor. Om pojkar sjunger på ett sätt som anses som ”feminint”, vilket i studien visar sig som att sjunga likt opera, blir de retade och tillsagda av sina klasskamrater.
Avhandling: Sångsituationer: en fenomenologisk studie av sång i musikämnet under grundskolans senare år
Kontakt: Linn Hentschel, epost: linn.hentschel@umu.se, tel 076-8322777
Fredag 6 oktober försvarar Linn Hentschel i ämnet pedagogiskt arbete, musik, Umeå universitet, sin avhandling Sångsituationer: en fenomenologisk studie av sång i musikämnet under grundskolans senare år. Disputationen äger rum kl. 13.00 i Humanisthuset, Hörsal F. Opponent är Sidsel Karlsen, professor of music education, Campus Hamar, Høgskolen I Inlannet, Norge
