Gör en bild av hur du har det just i dag, löd första övningen i bildterapin. Efter tio behandlingar hade patienterna med svår eller medelsvår depression blivit bättre än de i kontrollgruppen, visar forskning vid Sahlgrenska akademin.
– Slutsatsen är att det var bildterapin som gjorde att de blev förbättrade, säger Christina Blomdahl, doktorand vid institutionen för vårdvetenskap och hälsa, och legitimerad arbetsterapeut och bildterapeut.
I arbetet med sin avhandling har hon låtit 43 patienter med svår eller medelsvår depression genomgå en manualbaserad bildterapi som hon själv utvecklat. Kontrollgruppen bestod av 36 personer med samma sjukdomstillstånd.
Parallellt fick alla deltagare olika kombinationer av medicinering, kognitiv beteendeterapi, psykodynamisk terapi och fysisk terapi. Flertalet av deltagarna var så påverkade av sin depression att de inte kunde arbeta.
Flera förbättringssteg
Den individuella bildterapin skedde inom psykiatri eller primärvård och leddes av en specialutbildad terapeut. Varje session inleddes med en kort avstämning och avslappningsövning. Sedan var det kritor, vattenfärger och skapande som gällde, utifrån ett givet upplägg.
– De följde manualen jag skapat för att säkerställa vetenskapligheten, men även om alla fick samma tema att utgå från så svarade patienterna väldigt olika på övningarna. Materialen var enkla för att man skulle kunna klottra och känna sig fri att uttrycka sig som man ville, sedan pratade man om bilden och dess betydelse för deltagaren, säger Christina Blomdahl.
Efter tio timslånga behandlingar hade patienterna förbättrats med i snitt närmare fem steg på en skattningsskala som används vid depressionssjukdom. Ett stort kliv som medför avsevärd förändring i vardagen, och ibland även återgång till arbete.
Det som bedöms är bland annat oroskänslor, sömn, initiativförmåga och känslomässigt engagemang. I kontrollgruppen som inte fått bildterapi hade ingen säkerställd förändring skett.
Hoppas på återinförande
– Det centrala var att man upplevde att man mötte sig själv, att bilden blev en spegel där man såg och gjorde nya upptäckter om sig själv, lite som att vakna till liv, säger Christina Blomdahl.
– Även de personer som inte upplevde någon direkt nytta med behandlingen hade förbättrats. Att måla bilder utifrån teman och samtala om bilderna med terapeuten bidrar till självreflektion och stimulans av hjärnan som sker utanför det medvetna, fortsätter hon.
– Min förhoppning är att bildterapin kommer tillbaks in i vården igen. Utifrån krav på evidens har den blivit mer eller mindre utrangerad från psykiatrin, men det här är en av de större studier som gjorts på området, och ett steg som kan leda till att fler utbildas och att metoden börjar användas igen, avslutar Christina Blomdahl.
Avhandlingen: Painting from Within – Developing and Evaluating a Manual-based Art therapy for Patients with Depression
Kontakt: Christina Blomdahl
