Dumpade fågelfjädrar omvandlas till mat
Årligen dumpas miljontals ton fågelfjädrar från slakterier till ingen nytta. I framtiden kanske vi istället kan tillvarata proteinet i fjädrarna och äta upp dem. Forskare vid Lunds Tekniska Högskola har identifierat och förfinat en mikroorganism som förmår omvandla olika former av organiskt avfall till exempelvis mat, foder och kosmetika.
Forskarna har nu fått finansiering för att omvandla fjädrar till djurfoder, men på sikt kanske de också hamnar på våra tallrikar.
– Om vi fortsätter att slita på jordens resurser och spotta ut avfall i samma takt som idag behöver vi 1,6 planeter för att klara oss. Men vi har bara en jord. Därför måste vi hitta nya, smarta och kreativa sätt att återanvända avfall i större utsträckning, säger Rajni Hatti-Kaul, professor i bioteknik vid LTH, Lunds universitet.
Hungriga mikroorganismer
Tillsammans med forskaren Mohammad H A Ibrahim har hon identifierat och finjusterat en bakteriestam som kan spjälka de normalt sett svårtillgängliga proteinerna i fjädrarna till mer behändiga – och ätbara – aminosyror.
– Som djurfoder kan de ersätta fiskmjöl och sojaprotein som idag importeras från framförallt Sydamerika och resulterar i stort koldioxidavtryck, säger Mohammad HA Ibrahim.
Fördelen med dessa mikroorganismer – som isolerades på en liten hönsgård i Egypten – är att inga kemiska tillsatser behövs, vilket är bra både för miljön och ur ett kostnadsperspektiv. Omvandlingsgraden är hög; ett kilo fjädrar blir 900 gram protein. Allt protein i fjädrarna används.
På sikt också fiskfjäll
Allt slags slakteriavfall, exempelvis fiskfjäll, kan mikroorganismerna hantera, men i första steget riktar forskarna in sig på att föra fågelfjädrar tillbaka i kretsloppet. Idag slängs de i mängder.
Forskarna har validerat metoden i laboratoriemiljö. I labbet finns en så kallad hydrolysprocess där fjädrar ”smälts” ner till en smet; ett proteinhydrolysat av mindre kedjor peptider och aminosyror.
Det som behövs framöver är att processen utvecklas för att öka produktiviteten och skala upp den. Slutprodukten ska också utvärderas och i slutet av 2018 förväntas metodiken vara färdigutvecklad.
För att kunna omvandla forskningen till användbara produkter har forskarna bildat ett bolag, Bioextrax, med säte på Kemicentrum i Lund. Verksamheten har fått finansiering från bland andra Nordic Innovation och Sten K Johnsons Stiftelse.
Kontakt: Rajni Hatti-Kaul +46 46 222 48 40 , +46 70 874 85 40 rajni.hatti-kaul@biotek.lu.se Mohammad H A Ibrahim, mhai@bioextrax.com Tel +46 76 598 99 87, Bioextrax eller Edvard Hall, CEO Bioextrax, +46708 428 840 edvard.hall@novospection.com
