Peptider i nanoförpackning i stället för antibiotika
Kroppens egna bakteriedödare – antimikrobiella peptider – är högst aktuella i jakten på alternativ till antibiotika. Genom att packa in peptiderna i nanopartiklar har forskare kommit en bra bit på vägen mot effektiva läkemedel vid sårinfektioner och lunginfektioner som cystisk fibros och tuberkulos.
Problemet med antibiotikaresistens ökar i snabb takt och till synes enkla infektioner kan redan idag leda till döden på grund av resistenta bakterier. Behovet av alternativa antibiotikabehandlingar är akut.
Antimikrobiella peptider är små proteiner som utgör en del av kroppens eget immunförsvar. De tar snabbt död på bakterier i kroppen genom att slå hål på bakteriens skal, vilket leder till att den går sönder och dör. Denna process gör det svårt för bakterien att hinna utveckla resistens mot peptiderna.
Fungerar inte så bra i tabletter
De är också aktiva mot bakterier som är resistenta mot tillgänglig behandling. Den antimikrobiella förmågan hos peptiderna är känd sedan länge, men på grund av att de ofta är mycket känsliga och bryts ned för fort fungerar de inte optimalt i traditionella läkemedel som till exempel tabletter och injektioner.
Men kanske kunde de antimikrobiella peptider, kroppens egna bakteriedödare, bli ett alternativ till antibiotika med hjälp av nanoteknik? Den frågan ställde sig EU-projektet FORMAMP. Genom att packa in peptiderna i nanopartiklar har forskarna försökt förbättra stabiliteten vid lagring och i kroppen, men även styra var peptiderna släpps ut.
Labbtester visar på spännande resultat.
– Det ser mycket lovande ut, säger Lovisa Ringstad, forskare på RISE och koordinator för projektet.
– I FORMAMP har vi tagit fram bärare i form av olika nanostrukturer för att få peptiderna mer stabila och effektiva. Med våra nya formuleringar har vi fokuserat på lokal behandling av sårinfektioner och lunginfektioner som cystisk fibros och tuberkulos.
Gel eller pulver för inhalation
En lokal behandling av infektionen har flera fördelar jämfört med traditionell antibiotikabehandling. Det ger färre biverkningar och därmed minskat lidande för patienten, samtidigt som det minskar risken för spridning av resistenta bakterier. Målet har varit att formulera peptiden och bärarstrukturerna i relevanta produkttyper, som en gel för administrering till huden och ett pulver för inhalation.
– Vi har inte bara lyckats stabilisera peptider, utan vi har även kunnat förbättra effektiviteten. Dessutom har vi sett att kombinationen av bärare och peptid till och med stärker effekten när det gäller nedbrytning av bakteriella biofilmer, vilket är en svårbehandlad komplikation när det gäller sår- och lunginfektioner, säger Lovisa Ringstad.
Förhoppningen är nu att de mest framgångsrika formuleringarna från FORMAMP-projektet utvecklas vidare till färdiga läkemedel i nya projekt.
Kontakt: Lovisa Ringstad, koordinator FORMAMP och forskare vid RISE Research Institutes of Sweden, division Biovetenskap och material
E-post: lovisa.ringstad@ri.se Tel: 010-516 60 17
Projektet FORMAMP med 16 ingående parter, varav 11 från Sverige, inom akademi, kommersiella läkemedels- och bioteknikföretag och myndigheter har pågått i fyra år och finansierats med 70 miljoner kronor från EU. RISE har koordinerat projektet som avslutas inom kort. Forskningen har finansierats inom ramen för EUs sjunde ramprogram ([FP7/2007-2013]), projekt nr604182, FORMAMP.
