Fritt fram fortsätta med fluor
Att fluorid är bra för tänderna är välkänt. Tidigare forskning har antytt att det finns ett samband mellan högre fluoridhalt och lägre intelligens. Det gäller inte på svenskt dricksvatten. Ju högre halt desto fler sysselsatta visar en studie från Uppsala universitet.
Tidigare internationell forskning har antytt att det finns ett samband mellan en hög fluoridhalt i dricksvattnet och lägre intelligens. Med hjälp av ett stort svenskt datamaterial jämför rapportförfattarna barn som under uppväxten på 1980- och 1990-talen har fått i sig olika mängder fluorid genom dricksvattnet.
Bättre tandhälsa
Som väntat finner forskarna att tandhälsan är bättre för dem som har bott i områden med högre fluoridhalt. Däremot finns inte något stöd för att fluoridhalterna har negativ effekt på intelligens, mätt som mäns kognitiva förmåga vid mönstringen, eller på skolresultat mätt som resultatet på nationella provet i matematik i årskurs nio.
– Vår studie är den största i sitt slag, och vi finner inte att fluoridhalterna i Sverige är skadliga för intelligensen, säger Mattias Öhman, som är en av två forskare bakom studien. Tidigare forskning har visat att mycket höga nivåer av fluorid är skadligt för hälsan. Framtida studier bör fokusera på att finna vid vilken nivå dessa skador kan uppstå. Våra resultat tyder på att dessa nivåer i alla fall befinner sig över det vi har i kommunalt svenskt dricksvatten.
Fler sysselsatta
Rapportförfattarna var även intresserade av hur det gick på arbetsmarknaden. De finner att de som under uppväxten bodde i områden med högre fluoridhalt tycks vara sysselsatta i något högre utsträckning vid 22–29 års ålder och ha en något högre arbetsinkomst.
– Att inkomsten skulle öka är ett förvånande resultat som vi inte riktigt kan förklara. Kanske är det så att god tandhälsa är positivt på arbetsmarknaden, säger Mattias Öhman.
Studien baseras på information om fluoridhalterna i Sveriges drygt 1 700 kommunala vattenverk. Studien utnyttjar att fluoridhalterna varierar mellan olika vattenverk och till följd av individers flyttmönster. Intelligens för män mättes i samband med mönstringen, medan tandhälsa, matematikresultat, sysselsättning och inkomst mättes för både män och kvinnor. Mätperioden skiljer sig åt för olika utfall. Fokus i studien är individer födda mellan åren 1985 och 1992. Individerna följs fram till 2014.
Rapporten:
IFAU-rapport 2017:20 Effekterna av fluorid i dricksvattnet är skriven av Linuz Aggeborn och Mattias Öhman, båda verksamma vid Uppsala universitet. Rapporten bygger på IFAU Working Paper 2017:20.
Kontakt:
För mer information kontakta Mattias Öhman, telefon 018-471 65 05, e-post mattias.ohman@ibf.uu.se
