Generositet en hjärtefråga – på riktigt
Att vissa människor gärna delar med sig till andra tycks hänga samman med förmågan att lyssna på sitt hjärta. Rent bokstavligen.
– En av forskningens – och samhällets – stora utmaningar är att förstå varför vi ibland väljer att dela med oss av våra resurser. För vissa tycks det vara, rent bokstavligt, en hjärtefråga, säger Jonas Olofsson, docent vid Psykologiska institutionen, Stockholms universitet, och en av medförfattarna till studien. Den har genomförts av psykologer vid Anglia Ruskin University i England och Stockholms universitet och publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature Scientific Reports.
Deltog i spel
Forskningen genomfördes med hjälp av deltagare i Sverige och England som fick vara med i ett datorbaserat ”diktatorspel” där de fritt fick dela upp små summor pengar mellan sig själva och andra deltagare som de aldrig hade träffat. Deltagarna i spelet kunde utan konsekvenser ta hela summan, men gav ofta bort en del av pengarna. Deras val påverkade hur mycket ersättning de sedan fick för sitt deltagande i studien, om de gav bort mer, blev ersättningen mindre.
I England gav deltagarna bort 36 procent av 78 brittiska pund. I Sverige gav spelarna bort 39 procent av 570 svenska kronor.
– Spelet liknar verkliga situationer; vi uppmanas ofta att donera mindre summor pengar till personer och föreningar, trots att vi inte känner personerna som gagnas av våra bidrag, säger Jonas Olofsson.
Lyssna på sin rytm
Parallellt med spelet fick deltagarna sin puls uppmätt, samtidigt som de fick lyssna på en rytm som antingen gick i takt eller otakt med deras egna hjärtslag.
– Att kunna avgöra vilka rytmer som går i takt med de egna hjärtslagen visar på en förmåga att känna igen kroppens inre tillstånd. Det är en förmåga som varierar kraftigt mellan människor och psykologer har länge debatterat hur våra känsloupplevelser förhåller sig till kroppens fysiologiska förändringar: Är det kroppen som styr medvetandet eller styr medvetandet kroppen? Kan feedback från kroppen påverka hur vi beter oss mot andra människor, säger Jonas Olofsson.
I studien fann forskarna att deltagarnas donationer var högre hos dem som också var bättre på att känna igen sin egen puls – de som var 10 procent bättre än genomsnittet gav bort cirka 55 kronor mer till andra deltagare.
Kroppsliga signaler
– Trots att vi människor får tydliga fördelar av att agera egennyttigt, så delar vi ofta med oss till okända människor. Vår forskning pekar på att generösa handlingar kan påverkas av kroppsliga signaler som registreras av hjärnan, säger Dr. Richard Piech, som har lett projektet vid Anglia Ruskin University i England.
Jonas Olofsson tror att forskningens resultat kan leda till ännu bättre metoder för att förstärka våra positiva, sociala beteenden. Men det är lättare sagt än gjort; i ett av studiens experiment gav forskarna sina deltagare en ”snabbkurs” där de tränades att bli bättre på att känna igen sin egen puls. Men trots att prestationen förbättrades så ledde inte det till ökad generositet.
– Det tyder på att sambandet mellan generositet och kroppsliga signaler är komplicerat, och det behöver utforskas ytterligare. Kanske har generösa personer under hela livet lärt sig att lyssna på sina egna signaler och införliva dem i vardagliga beteenden. Det är nog inget man gör i en handvändning, säger Jonas Olofsson.
Artikel:
”People with higher interoceptive abilities are more altruistic, but improving interoception does not increase altruism” är publicerad i Nature Scientific Reports. http://www.nature.com/srep/
Kontakt:
Jonas Olofsson, Psykologiska institutionen, Stockholms universitet
jonas.olofsson@psychology.su.se, +1 347 332 9831
Dr. Richard Piech, Anglia Ruskin University, richard.piech@anglia.ac.uk+44 7591 570095
