Harpestbakterie finns även i harköttet
Harpest kan infektera och smitta mellan ett stort antal djurslag, inklusive människa. Nya insikter i en kommande avhandling visar att även musklerna hos harar kan innehålla den bakterie som orsakar harpest. Brunbjörn, järv, vildsvin och rödräv i Sverige kan bära på antikroppar mot bakterien.
Harpest eller tularemi kan infektera och smitta mellan ett stort antal djurslag men även människor. Gete Hestvik visar i en avhandling vid Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) för första gången att även muskulaturen hos harar kan innehålla den bakterie som orsakar harpest, Francisella tularensis, samt att brunbjörn, järv, vildsvin och rödräv i Sverige kan bära på antikroppar mot bakterien.
Sjukdomen finns bland flera djur samt även myggor
Harpest är en av de vanligaste zoonossjukdomarna hos människor i Sverige. Sjukdomen förekommer även i flertalet länder i Europa. Men olikheter i sjukdomsövervakning och rapporteringsplikt, ekosystemens variation, förekomst av olika arter av vilda djur och myggor och fästingar som kan sprida infektionen gör det svårt att göra direkta jämförelser mellan länderna.
– Harpest är en komplex sjukdom som involverar ett stort antal värddjur liksom även fästingar och myggor, samt omgivande natur och vattendrag, säger doktorand Gete Hestvik.
Fakta Harpest
Harpest, eller tularemi, är en infektionssjukdom, zoonos (dvs en sjukdom som sprids mellan människor och djur), som klarlades i samband med ett misstänkt pestutbrott bland jordekorrar 1911. Året därpå isolerades bakterien från gnagare i Tulare County i Kalifornien och 1914 diagnostiserades första fallet hos människa. Bakterien har senare fått vetenskapliga namnet Francisella tularensis.
Symptom: Hos hare snabbt förlopp, efter inkubationstid på mindre än ett dygn blir hararna apatiska, slutar äta och dricka, reagerar knappt på något. Aggressivitet, anfaller med frambenen, försöker bitas. Påskyndad andning, lös, fuktig spillning. Döden inträffar efter 3–5 dygn.
Källa: Wikipedia
Snabbt sjukdomsförlopp
Skogsharar och ett flertal smågnagararter är mycket känsliga för infektion av harpest och drabbas ofta av akut sjukdom som snabbt leder till döden. Många kött- och allätare, som till exempel brunbjörn, järv, räv och vildsvin, insjuknar däremot inte alls eller drabbas av mild sjukdom. Människor får vanligen symptom som feber, huvudvärk och illamående.
– Min studie visar att harpesten orsakar likartade, sjukliga förändringar hos fältharar, skogsharar och två undersökta större skogsmöss. Infektionen har ett snabbt förlopp med spridning till många organ och leder till en snabb död. Att bakterien även visade sig finnas i muskulaturen hos infekterade harar innebär en risk för att människor kan smittas om de skulle äta otillräckligt tillagat harkött.
– Några av de undersökta fälthararna hade dessutom kroniska förändringar i lungor och/eller njurar. Detta tyder på att de varit sjuka en längre tid, och eventuellt kan vara reservoarer för harpestbakterien i Sverige, något som beskrivits i andra delar av Europa, säger Gete Hestvik.
Vid undersökning av rovdjur och asätare hittades antikroppar mot harpestbakterien hos brunbjörn, järv, vildsvin och rödräv, något som kan användas i framtida övervakning för att ge information om hur sjukdomen varierar över tid, samt huruvida den är på väg att sprida sig till ett nytt område.
Avhandlingen:
Tularaemia in Swedish wildlife – a One Health perspective. Mer om harpest och harpest som zoonos på SVA:s webbplats
Kontakt:
Gete Hestvik, doktorand vid SVA, gete.hestvik@sva.se, 018-67 46 16
