Kvinnor har högre yrkesstatus men lägre lön
Allt fler kvinnor i Sverige skaffar sig högskoleutbildning, och de flesta av dem skaffar barn med en manlig partner som saknar högskoleutbildning. Trots det har kvinnor med både högre utbildning och högre yrkesstatus än sin manliga partner generellt lägre inkomst än vad partnern har.
– Kvinnor som söker en manlig partner har traditionellt bildat par med män som har lika hög, eller högre, utbildning än dem själva. Detta har varit en mycket stark norm i heterosexuell parbildning. Men nu finns det fler högskoleutbildade kvinnor än vad det finns män, vilket påverkar familjebildningen, säger Margarita Chudnovskaya, forskare i sociologisk demografi vid Sociologiska institutionen.
Under de senaste femtio åren har andelen som skaffar sig en högskoleutbildning i Sverige mer än tredubblats bland kvinnor, och fördubblats bland män. Tidigare förblev omkring 40 procent av kvinnor med högskoleutbildning barnlösa, men nu ligger barnlösheten i denna grupp kring 20 procent. Statistiken visar att majoriteten av kvinnorna med högskoleutbildning idag har en partner utan högskoleutbildning.
För att undersöka hur heterosexuell familjebildning har utvecklats över tid, har Margarita Chudnovskaya använt sig av registerdata över par i Sverige. Hon har undersökt samtliga heterosexuella par födda de två första åren i början på varje årtionde från 1950-talet till och med 1980-talet med två gemensamma nämnare: att minst en i paret har en färdig högskoleutbildning, och att de senare skaffar barn tillsammans. Paren är i olika åldrar och spridda över Sverige. Därefter har hon mätt hur hög inkomst individerna har och vilken typ av yrke de har, innan de skaffar barn.
Hänger ihop med barnlöshet
Resultaten visar att i heterosexuella par där endast kvinnan har högre utbildning, tjänar kvinnorna i snitt 15 procent mindre än mannen. Detta trots att kvinnorna också har yrken med högre status. I par där båda parter har högre utbildning är inkomstskillnaden ännu större, där tjänar kvinnan i snitt 20 procent mindre än mannen. Margarita Chudnovskaya menar att de strukturella löneskillnaderna mellan män och kvinnor i samhället kan vara en del av förklaringen, men att det är mer troligt att det handlar om partnerval i det här fallet.
– Förklaringen kan ligga i att utbildning har fått mindre kulturellt värde för vissa kvinnor, och därmed blir utbildning också en mindre viktig egenskap hos en partner. Å andra sidan fortsätter inkomst vara en viktig faktor, när vi ser på siffror över vilka män som får barn och de som förblir barnlösa. Min tolkning är att de män som har en högre inkomst också är de som är mer attraktiva som partners, säger Margarita Chudnovskaya.
Den slutsatsen kan dras framförallt utifrån en annan av hennes studier, där hon har undersökt vilka män i Sverige som förblir barnlösa livet ut. Studien visar att inkomsten spelar en mycket stor roll för högutbildade mäns möjlighet att skaffa barn. De resultaten ligger i linje med tidigare forskning på området från andra länder. Dessutom visar hennes studie att även studiefält har betydelse: män med examen inom tekniska eller humanistiska ämnen är de som oftast förblir barnlösa.
– Partnerpreferenser bland män är också viktigt att tänka på. Det kan vara så att män som tjänar mer också föredrar kvinnor med högre utbildning. Att män med mindre pengar skulle vara mindre intresserade av att skaffa barn, är däremot mindre troligt, säger Margarita Chudnovskaya.
Kontakt:
Margarita Chudnovskaya, margarita.chudnovskaya@sociology.su.se, 08 16 18 65
Avhandlingen:
”Higher education and family formation: A story of Swedish educational expansion” av Margarita Chudnovskaya.