Höga halter miljögift från flamskyddsmedel i bröstmjölk
Det finns höga halter av bromerade dioxiner i bröstmjölk, visar en studie vid Örebro universitet. Bromerade dioxiner är ett oönskat resultat av i första hand bromerade flamskyddsmedel. Bromerade flamskyddsmedel finns överallt i vår vardag – för att förhindra och fördröja brand.
– Det giftiga bidraget från bromerade dioxiner i mjölken var betydligt högre än vad de fåtal studier som finns, visat på. Det är ett bekymmer, säger Filip Bjurlid, som i sin avhandling i kemi vid Örebro universitetet visar på höga halter av detta miljögift i bröstmjölk.
Tio kvinnor i Örebroområdet ingick i studien och prover tog på deras bröstmjölk under ett år. Trots resultaten i avhandlingen vill Filip Bjurlid absolut inte avråda kvinnor från att amma:
– Min undersökning är liten och det krävs mer studier för att dra säkra slutsatser om effekten av bromerade dioxiner. Och trots förekomsten av gifter visar annan forskning att bröstmjölk fortfarande är det bästa för barn och mödrar, säger han.
Mycket giftiga ämnen
Bromerade dioxiner är mycket giftiga och bildas oavsiktligt från bromerade flamskyddsmedel. Bromerade flamskyddsmedel kan finnas överallt i vår vardag. Möbler, tv-apparater, hårtorkar och material som innehåller plast är oftast preparerade med flamskyddsmedel för att förhindra och fördröja brand.
– Plast brinner extremt snabbt och det måste finnas flamskyddsmedel. Just bromerade flamskyddsmedel är bland de vanligaste eftersom de är förhållandevis billiga och effektiva, säger Filip Bjurlid.
De bromerade dioxinerna bildas och frigörs vid förbränning och upphettning – det räcker med att tv-apparaten eller hårtorken blir varm för att få en oönskad effekt.
Trots att bromerade dioxiner förekommer i miljön är de hittills sett relativt outforskade, jämfört med till exempel klorerade dioxiner. Klorerade dioxiner regleras i den så kallade Stockholmskonventionen, ett FN-system som siktar på att helt fasa ut en lista på miljögifter.
– Det finns flera förklaringar till att bromerade dioxiner inte finns med på Stockholmslistan. En är att de är svåra analysera, en annan att förekomsten är mindre. Ett tredje skäl är att forskningen också behöver prioritera nya miljögifter, säger Filip Bjurlid.
Sprids långväga från mänsklig verksamhet
Förutom studien av bröstmjölk har han också undersökt bromerade dioxiner i två havslevande däggdjur: grindvalar vid Färöarna och sälar i Östersjön.
– Giftet i valarna visar det att det sprids till områden som ligger långt från mänsklig verksamhet.
Sälarna äter fisk från Östersjön precis som människor. Filip Bjurlid ser ändå inte sina resultat som en orsak till ökad oro, däremot som en anledning till vidare forskning.
Han har också undersökt en metod att släcka bränder på uppdrag av MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Metoden minskar risken för räddningspersonal att utsättas för bromerade dioxiner och går ut på att bekämpa eld utan att behöva använda rökdykare. MSB ska nu arbeta vidare med hans resultat som utgångspunkt.
Hur ska vi minska förekomsten av bromerade dioxiner?
– Ingen vill ha dem, utan de är en oönskad konsekvens av ett försök att förhindra att det börjar brinna i våra hem. Problemet är att de är en del av vår livsstil. Plast finns överallt i hela världen, säger Filip Bjurlid.
Kontakt:
Filip Bjurlid, filip.bjurlid@oru.se, 070-446 94 30.
