Forskare vid Lunds universitet har funnit en ny länk mellan tarmbakterier och fetma.
Länken utgörs av vissa aminosyror i blodet som kan kopplas till både fetma och till tarmbakteriernas sammansättning.
Kunskapen om våra tarmbakterier och tarmflorans betydelse är betydligt mindre än vad många böcker och tidningar vill påskina. En stor del av forskningen är baserad på djurstudier och går inte att direkt översätta till mänskliga förhållanden.
Vad som är en bra tarmflora för en person behöver heller inte vara bra för en annan. Samtidigt – allt fler forskningsrapporter tyder på att våra tarmbakterier spelar en viktig roll för vår hälsa.
De påverkar vår ämnesomsättning och kan kopplas till såväl fetma som hjärt-kärlsjukdomar och typ 2-diabetes.
Tidigare studier har visat att personer med dessa sjukdomar har varierande förekomst av olika metaboliter, det vill säga små molekyler eller restprodukter av ämnesomsättningen, i blodet.
Syftet med den nya studien var därför att identifiera metaboliter i blodet som kan kopplas till fetma (högt BMI, body mass index) och undersöka om dessa fetmarelaterade metaboliter påverkar sammansättningen av bakteriefloran i tarmen.
Glutamat starkaste riskfaktorn
Forskarna analyserade blod och avföringsprover från 674 deltagare i Malmö Familjestudie (Malmö Offspring Study, MOS). De fann 19 olika metaboliter som kunde kopplas till kroppsvikten, BMI (body mass index), varav glutamat och så kallad BCAA (grenkedjiga- och aromatiska aminosyror) hade den starkaste kopplingen till fetma.
De fann även att de fetmarelaterade metaboliterna hade kopplingar till fyra olika tarmbakterier (Blautia, Dorea och Ruminococcus inom familjen Lachnospiraceae, och SHA 98).
– Den största bidragande orsaken till skillnader i BMI, var skillnader i nivån av glutamat och BCAA vilket tyder på att metaboliterna och tarmbakterierna samspelar, snarare än att de är oberoende av varandra, säger Marju Orho-Melander, professor i genetisk epidemiologi vid Lunds universitet.
Den klart starkaste riskfaktorn för fetma i studien, glutamat, har även i tidigare studier associerats med fetma, och BCAA har i tidigare studier använts för att förutse ett framtida insjuknande i typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdomar.
– Det betyder att framtida studier bör fokusera mera på hur tarmbakteriernas sammansättning kan modifieras för att minska risken för fetma och associerade metabola sjukdomar och hjärt-kärl-sjukdomar, säger Marju Orho-Melander. Och för att komma dit behöver vi först och främst förstå hur en hälsosam, normal tarmflora ser ut, och vilka faktorer som påverkar bakteriesammansättningen. För att göra detta behöver vi stora populationsstudier som Malmö Familjestudie, och interventionsstudier.
Publikation
Connection between BMI related plasma metabolite profile and gut Microbiota. The Journal of Clinical Endocrinology & Metabolism
Kontakt:
Marju Orho-Melander, professor i genetisk epidemiologi, marju.orho-melander@med.lu.se, 040-391210
