Du blir vad du heter

Oavsett om det gäller din hund, katt eller bebis är tilldelningen av ett namn lättare sagt än gjort. Och det är inte så konstigt. Valet av namn är en socialt laddad fråga med stark kulturell betingning.

2011 undersökte Emilia Aldrin, universitetslektor i svenska språk vid högskolan i Halmstad, hur 600 nyblivna föräldrar resonerade kring barnets namn och hon kom fram till att det är ett ytterst komplicerat förlopp.

– Namnvalet är en invecklad process och det är många aspekter som ska kokas ner i ett enda namn. Framträdande funderingar var om namnet skulle vara vanligt eller ovanligt, svenskt eller internationellt, gammalt eller modernt, att det skulle ge positiva associationer och att det inte skulle kunna ge upphov till öknamn, säger hon.

I avhandlingen utgick hon från mamman och tittade dels på åldern, dels på utbildningsnivån. Resultaten visade att mammor under 30 år med ingen eller kort universitetsutbildning tenderade att vara mer kreativa i sina namnval medan det motsatta gällde för mammor över 30 år som hade en längre utbildning.

– Dessa mammor valde ofta äldre namn och namn som redan förekom i släkten. Det var också fler av de välutbildade mammorna som ville ha internationellt gångbara namn, något som inte alls var viktigt i den andra gruppen.

Föräldrarnas namnval berättar också om deras sociala ställningstagande och ger en bild av vad föräldrarna har för förhoppningar och förväntningar på barnet.

– För några är det viktigt att barnet har ett namn som fungerar internationellt eftersom de hoppas att barnet ska göra internationell karriär, för andra är det viktigt att namnet sticker ut om barnet skulle få för sig att bli artist eller författare. Det handlar om föräldrarnas värderingar, om de anser att det till exempel är viktigt att sticka ut, visa nationalitet eller släkttillhörighet.

Självuppfyllande profetia

Föräldrarnas förväntningar på barnet, som alltså speglas i namnvalet, kan enligt Emilia Aldrin bli en självuppfyllande profetia. Namnvalet lägger grunden till barnets identitet eftersom omgivningen drar slutsatser om personen utifrån namnet.

– Det finns inte ett automatiskt samband mellan namn och till exempel yrke, men samtidigt påverkas vi av namnet eftersom vi blir bemötta utifrån det, säger Emilia Aldrin.

Och de flesta verkar faktiskt vara nöjda med sina namn och vad som associeras till det. Enligt en enkät som Emilia Aldrin skickade ut till 181 vuxna år 2013/2014 uppgav en majoritet att namnet var en viktig del av deras identitet.

– Framförallt var det de som hade ett ovanligt namn som uppgav att namnet säger något om vilka de är. Kanske är det för att ovanliga namn uppmuntrar till reflektion, vilket inte vanliga namn gör, och det bidrar till en positiv särskiljning.

Förutom identitet verkar namnet även kunna påverka vår framtida inkomst. År 2013 undersökte brittiska och franska forskare kopplingen mellan namn och status och kom fram till att tyskar med nobelt klingande namn så som Kaiser (kejsare) och König (kung) tenderade att ha högre positioner än tyskar med namn som Koch (kock) eller Bauer (bonde).

Forskarna menar att detta kan bero på associativt resonemang, en psykologisk term som beskriver ett tänkande där folk automatiskt kopplar känslor och tidigare kunskap med ord och fraser.

Könsneutralt bra för karriären

I en amerikansk studie från 2011 kom forskare även fram till att personer med namn som är lätta att uttala ofta befinner sig högre upp på samhällsstegen än personer med svåruttalade namn. Tidigare hade forskare vid New York University även kommit fram till att företag med enkla namn tenderar att göra bättre ifrån sig på börsen.

Trots att Sverige är förhållandevis jämställt tror Linnea Gustafsson, docent i nordiska språk vid högskolan i Halmstad, att kvinnor som har könsneutrala namn kan ha lättare att slå sig in på manligt dominerade arbetsplatser än kvinnor med typiskt feminina namn.

– Det kan vara en fördel att ha ett könsneutralt eller manligt klingande namn. I Sverige har vi inte så många sådana namn, men amerikansk forskning visar att kvinnor som tas för män upplever en fördel på arbetsmarknaden, säger hon.

Hennes teori bekräftas av en amerikansk studie som visade att kvinnor med namn som Leslie, Jan och Cameron hade mer framgångsrika juristkarriärer.

Arabiska namn slår inte

I sin forskning har Linnea Gustafsson bland annat tittat på inflödet av nya förnamn på 1800-talet. På grund av den stora befolkningsökningen i Sverige under 1800-talet fanns det ett behov att utöka den rådande namnkatalogen.

– På 1700-talet hette alla samma sak, typ Anders och Katarina, men i och med att vi blev fler började man låna in namn från böcker och sånger, säger hon.

Ett sådant exempel är Ossian och Selma som blev populära tack vare diktverket Ossians sånger från 1760-talet.

– Man hämtade även inspiration från almanackan som dock innehöll lite en aningen mer ovanliga namn än idag. Till exempel fattade man tycke för namn som Primus, Titus, Hilarius, Hygenus och Cletus. Man lånade även namn från andra kulturer och länder.

Men om det på 1800-talet var de högre samhällsskikten som var först med att anamma nya namn så är det, enligt Emilia Aldrins forskning, alltså det motsatta idag.

En fråga som Linnea Gustafsson gärna skulle vilja titta närmare på i framtiden är hur andra generationens invandrare, det vill säga barn till immigranter, namnger sina barn och om dessa namn kommer att vinna popularitet hos den ”svenska” populationen. Svårt att avgöra menar Linnea Gustafsson som kan se olika scenarier framför sig.

– Delvis kan dessa namn ha en struktur som inte liknar våra namn. Vissa arabiska namn, till exempel kvinnonamn verkar vi dock ha lättare att acceptera eftersom de är strukturellt lika svenska namn. Vi är dessutom mer konservativa när det gäller pojknamn.

Text: Izabella Rosengren på uppdrag av forskning.se

Lästips för namnnördar:

• Emilia Aldrins avhandling: Namnval som social handling
  
• Studie på tyska namn: It Pays to Be Herr Kaiser. Germans With Noble-Sounding Surnames More Often Work as Managers Than as Employees
  
• Studie om namn och karriär: From Lawyer to Judge. Advancement, Sex, and Name
  
• Studie om lätt- respektive svåruttalade namn:The name-pronunciation effect: Why people like Mr. Smith more than Mr. Colquhoun