20 ton guld kastas varje år

Metaller, som exempelvis guld, kobolt och litium, är en oumbärlig del av våra batterier, mobiltelefoner, elektroniska apparater och bilar. Samtidigt är Europas importberoende av metaller stort, vilket gör vissa av dem kritiska för EU.

– De här metallerna är nödvändiga för den pågående omställningen till grönare tekniker som elbilar, solceller, LED-belysning och vindkraft, så risken för brist på dem är ett strategiskt och ekonomiskt problem för EU. Dessutom handlar det om ändliga resurser som behöver användas på ett uthålligt sätt, säger Maria Ljunggren Söderman, forskare i miljösystemanalys på Chalmers.

Hon är en del av det omfattande europeiska forskningsprojektet Prosum, som nu har tagit fram en ny databas för att möta problemet. The Urban Mine Platform – den enda i sitt slag i världen – kartlägger den så kallade urbana gruvan: de metaller som redan finns i omlopp, och skulle kunna återvinnas från våra uttjänta bilar och elektronik.

Miljarder går till spillo varje år
Maria Ljunggren Söderman har ansvarat för kartläggningen av de 260 miljoner bilarna i Europas fordonsflotta. Hon konstaterar att mängden kritiska och knappa metaller har ökat kraftigt, samtidigt som många nya metaller kommit in i bilarna.

– Det främsta skälet är att vi bygger allt mer avancerade bilar, med mycket elektronik, lättviktsmaterial och katalytisk avgasrening. Att elbilarna blivit fler spär på utvecklingen, även om de än så länge utgör en liten del av fordonsflottan, säger hon.

Ett exempel är neodym, en av de sällsynta jordartsmetallerna. År 2020 beräknas det finnas närmare 18 000 ton neodym i den aktiva bilflottan, nio gånger mer än år 2000.

Ett annat exempel är guld – där forskarna överraskades av vilka enorma mängder som döljs i våra fordon. 2015 bedömdes runt 400 ton guld finnas i Europas fordonsflotta, samtidigt som de bilar som lämnade fordonsflottan innehöll i storleksordningen 20 ton guld – som dessutom inte återvanns.

Det betyder att guld till ett värde av många hundratals miljoner euro går till spillo – varje år.

– Vår beräkning visar att mängden guld i uttjänta bilar numera är i samma storleksordning som mängden guld i elektronikskrot. Det är en ökning som inte går att blunda för, säger Maria Ljunggren Söderman.

Några gram per bil
Generellt återvinns mycket lite av de kritiska och knappa metallerna i bilar. Den stora utmaningen är att de är utspridda i små mängder – i en ny bil kan det exempelvis finnas något gram guld fördelat över flera tiotals komponenter.

Men medan EU har tydliga krav för återvinning av ädelmetaller i elektronik, finns inte samma medvetenhet när det gäller bilarna.

– Det finns inga krav eller incitament för att återvinna guld från bilar. Men här finns tydliga ekonomiska värden som jag inte tror att man har sett vidden av, säger Maria Ljunggren Söderman.

Forskningsresultaten kan driva på en förändring
– Biltillverkare, återvinnings- och materialindustrierna behöver tillsammans se till att något händer. Det måste gå att göra mer än idag – man har ju klarat det när det gäller elektroniken, säger hon.

– Samtidigt är guldet i jämförelse en lågt hängande frukt, och utsikterna för att återvinna andra kritiska och knappa metaller är betydligt sämre – både från elektronik och bilar. Om man vill göra något åt det kan policyförändringar vara nödvändiga.

På ett expertmöte om materialtrender och klimatpåverkan inom transportområdet, anordnat av OECD-ländernas energiorgan International Energy Agency (IEA) är man mycket intresserad av forskningsresultatet. Hon betonar att en förändring mot mer metallåtervinning är en viktig del i EU:s strävan mot en mer cirkulär ekonomi.

– De kritiska och knappa metallerna i våra produkter har ökat kraftigt, och i de flesta fall använder vi dem bara en gång. Det här behöver fångas upp, särskilt eftersom metallerna behövs för många av de hållbara tekniklösningar som vi idag har på bordet, säger hon.

Knappa och kritiska metaller
I The Urban Mine Platform kartläggs geologiskt knappa metaller, vilket innebär metaller med låg förekomst i jordskorpan. Många av metallerna står också på EU:s lista över kritiska metaller, vilket innebär att de är mycket betydelsefulla för Europas ekonomi samtidigt som risken för begränsad tillgång är hög då importberoendet är stort.

Databasen som kartlägger Europas urbana gruva

• I det internationella EU-projektet Prosum (Prospecting Secondary raw materials in the Urban mine and Mining wastes) har 17 parter från universitet, forskningsinstitut och expertorganisationer tillsammans kartlagt mängden kritiska och knappa metaller som finns att återvinna från Europas batterier, fordon och elektroniska produkter. Projektet finansieras av EU:s forskningsprogram Horisont 2020. Läs projektets slutrapport.
• Resultatet redovisas i databasen The Urban Mine Platform, som visar de kritiska metallernas resa, från att de sätts på marknaden tills de blir avfall. Tanken är att ge ett kunskapsunderlag för att minska importberoendet och bättre ta vara på de resurser som finns i uttjänta produkter. Se en film om Urban Mine Platform.
• Maria Ljunggren Söderman, forskare på Chalmers, institutionen för teknikens ekonomi och organisation, avdelningen Miljösystemanalys, har ansvarat för kartläggningen av fordon i projektet. Även Duncan Kushnir, Lunds universitet, samt Amund N Løvik, Empa i Schweiz, har deltagit i fordonskartläggningen.

Några siffror ur rapporten

• I EU, Norge och Schweiz slängs varje år cirka 10 miljoner ton elektronik och 2 miljoner ton batterier, samtidigt som 14 miljoner ton bilar lämnar bilflottan.
• I genomsnitt äger varje person i EU 250 kilo elektronik, 17 kilo batterier och nästan 600 kilo fordon.
• En enda smartphone innehåller runt 40 kritiska och knappa metaller, med en
  koncentration av guld som är 25-30 gånger högre än de rikaste guldmalmerna.
• I EU:s, Norges och Schweiz fordonsflotta 2015 fanns cirka 30 ton guld i nya bilar som sattes på marknaden, cirka 400 ton guld i bilar i användning, och cirka 20 ton guld i uttjänta bilar.

Kontakt:
Maria Ljunggren Söderman, Chalmers, 031-772 21 32, 070-840 48 63, maria.ljunggren@chalmers.se