Klimatet pressar molnen uppåt
En forskare från Lunds universitet har lyckats hänga upp en gigantisk gardin i en avlägsen bergsregnskog i Sydamerika. Syftet med projektet är att undersöka hur de värdefulla bergsregnskogarna drabbas om molnbasen höjs på grund av den globala uppvärmningen.
Bergsregnskogarna i världen står inför hotet av snabba klimatförändringar. Inom forskarkåren befarar man nämligen att den globala uppvärmningen kan medföra en ändrad fördelning av moln i höjdled, det vill säga att molnen pressas högre upp.
Om den lägsta nivån på molnen, den så kallade molnbasen, höjs kan det få stor inverkan på just bergsregnskogarna.
Väldigt lite är dock hittills känt kring hur dessa klimatförändringar riskerar att påverka bergsregnskogarnas struktur och funktion. Därför har forskaren Dan Metcalfe från Lunds universitet nu startat ett iögonfallande projekt i en bergsregnskog i Peru, i ett område som heter Wayqecha.
Dan Metcalfes enorma gardin ute i den vilda djungeln i Peru är 30 meter hög och 40 meter bred, tillverkad av plastväv. Gardinen skärmar nu av en liten experimentyta i skogen. Den fuktiga dimman i bergssluttningen kondenserar mot gardinens väv, vilket gör att skogen på andra sidan gardinen utsätts för ett betydligt torrare mikroklimat än normalt. Och det är just effekten av den torrare tillvaron som Metcalfe med stort intresse nu följer.
Minskad mängd moln
– Syftet är att för första gången kunna ge en bild av hur en minskad mängd moln i en bergsregnskog kan inverka på skogens artrikedom och även skogens förmåga att lagra kol, säger Dan Metcalfe, naturgeograf vid Naturvetenskapliga fakulteten på Lunds universitet.
Bergsregnskogar är en naturtyp som finns i främst tropiska bergsområden på 500-4000 meters höjd över havet. Denna naturtyp präglas av att ständigt vara inbäddad i molnens fuktiga dimma. Enligt aktuella klimatmodeller kommer den globala uppvärmningen att minska mängden låga moln, vilket innebär att lägre liggande bergsregnskogar riskerar att bli särskilt utsatta. Även om bergsregnskogar endast utgör ett fåtal procent av all tropisk skog så har just denna skogstyp ett stort värde.
– Bergsregnskogar är hem för ovanligt många unika arter, såväl växter som djur. Dessutom bidrar bergsregnskogar med viktiga ekosystemtjänster, säger Dan Metcalfe.
Exempelvis fungerar dessa skogar som ett viktigt färskvattenförråd tack vare den omfattande andelen mossor och lavar i skogen. Mossorna och lavarna har en särskilt stor vattenhållande förmåga, vilket gör att skogen som helhet kan reglera vattenflödet inte bara i närliggande dalgångar utan även i mer avlägsna låglänta områden.
En annan ekosystemtjänst är kolinlagring, det vill säga att bergsregnskogarna tar upp kolföreningar från luften och lagrar dessa i den växande vegetationen.
Kampen för att få gardinen på plats
Att få den gigantiska gardinen på plats i den avlägsna bergsregnskogen var inte någon lätt uppgift för Dan Metcalfe. Det blev en utdragen kamp under flera år.
– Projektet har inneburit många, många utmaningar, säger Dan Metcalfe.
Bland de mest grundläggande svårigheterna var att komma på en lämplig design på gardinen och dess upphängning samt att hitta en ingenjör som kunde installera hela utrustningen i en så avlägsen och extrem miljö. Metcalfe har delvis kunnat utnyttja befintliga stålställningar som tillhör en närliggande forskningsstation, men all annan utrustning har fått bäras in i området.
Det finns många olika forskningsområden som skulle kunna utnyttja den stora gardinen i bergsregnskogen vid Wayqecha, såväl inom ekologi och miljö som inom meteorologi och hydrologi. Dan Metcalfe hoppas därför att fler forskare ska ta chansen att nu utnyttja experimentgardinen som han har riggat.
– Alla som har idéer kring egna forskningsstudier får gärna kontakta mig, säger han.
Kontakt:
Dan Metcalfe, universitetslektor vid Institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap, Lunds universitet, dan.metcalfe@nateko.lu.se, 722-05 27 95
