Det måste bli lättare att lära av kriser

– Att inhämta kunskap från inträffade händelser och sprida erfarenheter vidare till andra aktörer bör vara en naturlig del av hanteringen, säger Anna Johansson, forskare inom folkhälsovetenskap vid MDH.

Det Anna Johansson tittat specifikt på är olika metoder för att utreda inträffade kriser i Norden och i Storbritannien.

Skogsbranden i Västmanland är troligtvis landets mest utredda händelse. Trots mängden genomförda undersökningar är det svårt att få en tydlig bild av vad som faktiskt hände och när det hände, menar hon.

Andra exempel på kriser som ingår i studien är skolskjutningen i Jokela i Finland, katastrofen på Hillsborough stadium 1989 och askmolnet till följd av vulkanutbrottet på Island 2010.

– Det behövs bättre dokumentation för hantering av händelser och krisberedskapssystemet behöver ha en tydlig strategi för hur lärandeprocesser ska initieras när en kris inträffar.

Studien visar att det saknas tillvägagångssätt för hur en inträffad kris ska följas upp – och att utmaningarna vid de olika kriserna liknar varandra.

Saknar mandat att samla in data
Det som försvårar datainsamlingen och analysarbetet är att utredarna ofta saknar mandat som ger dem rätt att kräva in information från andra aktörer som på något sätt hanterar händelserna. Det kan medföra att information undanhålls, tvättas eller tillrättaläggs för att skydda organisationen innan den når utredarna.

– Tyvärr saknas lagstöd för att begära in dokumentation och det som finns att tillgå är ofta bristfälligt. För att stärka lärandet från kriser måste beslut och prioriteringar dokumenteras i början av en kris och den informationen måste också bli tillgänglig för utredarna.

Kunskap inför kommande kriser
– Det är därför viktigt att fokusera på det efterföljande lärandet redan under den akuta fasen och att skapa juridiska möjligheter för att i efterhand analysera hanteringen, säger Anna Johansson.

Rapporten visar också att utredningar främst görs för att det finns en förväntan från allmänhet och media, inte för att lära och kontrollera om hanteringen har fungerat som den borde och i förlängningen utveckla verksamheter så de fungerar bättre vid nästa händelse.

– Min forskning bidrar till att vara ett underlag för fortsatt diskussion om vad som bör stärkas för att vi bättre ska kunna lära oss från hanteringen av inträffade olyckor, kriser eller andra typer av samhällsstörningar.

Förhoppningen är att studiens kartläggning ska hjälpa beställare och genomförare av framtida undersökningar och att den ska inspirera ansvariga myndigheter i utveckling av stöd och vägledning för hur arbetet ska bedrivas, säger Anna Johansson.

Studien:
Metodik för utredning av studier

Kontakt:
Anna Johansson, universitetslektor i folkhälsovetenskap, MDH, anna.johansson@mdh.se, 073-662 09 63 och
Danijela Franjkovic, kommunikatör MDH, danijela.franjkovic@mdh.se, 021-10 73 34 och