Frustration och otillräcklighet vardag för lärare
Många lärare känner frustration och otillräcklighet i sitt arbete med att inkludera elever med beteendeproblem. Mycket tid ägnas åt att försöka fostra och resonera kring hur man ska och inte ska bete sig mot andra, på bekostnad av undervisningen. Resultatet blir att både eleverna själva och deras klasskamrater far illa.
– Lärarna känner mycket för eleverna och vill kunna göra mer men anklagar ofta sig själva för elevernas brister och misslyckanden. Frustrationen över vardagen i klassrummet är förståelig, men också olycklig eftersom den formar känslor, förklaringar och handlingar som förstärker känslan av misslyckande, säger Ulrika Gidlund, filosofie doktor i pedagogik på Mittuniversitetet.
Resten av klassen blir ofokuserad
Hennes avhandling omfattar fokusgruppsintervjuer med ett 40-tal lärare i årskurs 4-6 vid sex olika skolor i landet. Dessutom har resultat från ett 15-tal studier kring skolan och inkludering av elever i olika behov av särskilt stöd från 15 olika länder sammanfattats. I fokusgruppsintervjuerna konstateras att lärarna får ägna för mycket tid till att försöka fostra och resonera kring hur man ska och inte ska bete sig mot andra. Detta leder ofta till att resten av klassen blir ofokuserad och att eleverna inte får den undervisning de har rätt till.
– Inkludering i skolan är ett kontroversiellt ämne med en politisk agenda särskilt eftersom elever, föräldrar, lärare och skolledning starkt argumenterar antingen för eller emot fördelarna med inkludering av elever med beteendeproblem i de vanliga klasserna, säger Ulrika Gidlund.
Påverkar lärarrollen
Lärarna upplever även att eleverna själva och deras klasskamrater far illa. När lärare upplever misslyckande och otillräcklighet med specifika situationer konstruerar de förklaringar som motiverar och legitimerar detta misslyckande. Detta formar i sin tur lärarens fortsatta handlingar i klassrummet. Eftersom många unga väljer bort ett framtida läraryrke och praktiserande lärare slutar på grund av brist på resurser och stöd i att hantera konflikter med elever, blir situationen ytterst problematisk med tanke på den stora lärarbristen.
– Det är viktigt att lärarna har positiva erfarenheter av sin lärargärning, att framgångsrikt få möta och inkludera alla elever för det genomsyrar deras bemötande av alla elevers olikheter i klassrummet. En viktig faktor för en fungerande och framgångsrik inkludering är rätt resurser och stöd. Det handlar om mindre klasser, fler pedagoger, anpassade skolsalar, anpassade läro- och kursplaner, didaktisk fortbildning, mer tid för planering, reflektioner och samarbete, säger Ulrika Gidlund.
Kontakt:
Ulrika Gidlund, filosofie doktor i pedagogik på Mittuniversitetet, ulrika.gidlund@miun.se
