Medierapporteringen inte annorlunda vid svenskt terrordåd
Svenska nyhetsmedier bevakar terrordåd på ungefär samma sätt, oavsett om dåden sker i Sverige eller i andra länder i Europa. Det visar en rapport från Mittuniversitetet där medieforskare granskat drygt 2700 artiklar och videoinslag om dåden i Paris och Köpenhamn 2015 samt Stockholm 2017.
– Mönstret i bevakningen av terrordåden var likartat. Först fanns ett fokus på själva attackerna och de efterföljande dagarna handlade mycket om jakten på terroristerna. Det faktiska händelseförloppet stod i centrum, och artiklar och inslag som satte in händelsen i ett större sammanhang var mindre vanligt förekommande, säger Lars Nord, professor i politisk kommunikation och centrumledare för forskningscentret DEMICOM på Mittuniversitetet.
Kunskap om mediebild viktig för bra krishantering
I undersökningen har forskargruppen fokuserat på attacken mot Charlie Hebdos redaktion och gisslansituationerna i Paris i januari 2015, attentaten i Köpenhamn i februari 2015, de samlade terrorattackerna i Paris i november 2015 samt terrorattacken på Drottninggatan i Stockholm i april 2017. Studien har genomförts på uppdrag av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB.
– Vi har stor nytta av att öka kunskapen om hur mediebilden ser ut under kriser. Vi vet att människor idag till stor del hämtar sin information om en pågående kris via medierna och det har i sin tur betydelse för hur samhället i stort klarar krishanteringen, säger Lars Nord.
Polis beskrevs mer positivt vid svenska terrordådet
När det gäller rapporteringen om terrordådet i Sverige finns en del intressanta avvikelser jämfört med rapporteringen kring övriga dåd i Europa. Såväl polisen som sociala medier beskrevs mer positivt och inslaget av nationell samling och uppslutning var mer tydlig. Vid sidan av de första fasansfulla ögonblicksbilderna fylldes nyhetssajterna snart också med berättelser om hur människor hjälpt varandra och hur stockholmarna slutit sig samman i stöd för det öppna samhället.
– Jämförelsen visar att nyhetslogiken slår igenom generellt, men att denna tar sig lite olika uttryck i inrikes och utrikes rapportering om terrordåd, säger Lars Nord.
I undersökningen granskades allt webbaserat material från Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet om terrordåden under de första fem dagarnas rapportering.
Kontakt:
Lars Nord, professor i politisk kommunikation vid Mittuniversitetet och centrumledare för forskningscentret DEMICOM, lars.nord@miun.se, 070-550 93 33,
