Försvagningen av Golfströmmen kan ge extrem sommarvärme
Extremt kalla vintrar, värmeböljor och torka på sommaren blev konsekvenserna för 12000 år sedan då Golfströmmen försvagades markant. I princip skulle en liknande situation kunna inträffa idag, enligt klimathistoriska studier från forskare vid bland annat Stockholms universitet.
De mycket kalla havstemperaturer som på sistone har mätts upp i centrala Nordatlanten tyder på att Golfströmmens transport av varmt havsytevatten norrut har försvagats betydligt, och den har under de senaste 1000 åren troligen inte varit lika svag som den är nu.
De flesta av dagens klimatmodeller visar dessutom att den globala uppvärmningen kan leda till en ännu svagare transport av varmt havsytevatten norrut, men dock inte till att Golfströmmen helt stannar av.
Den klimathistoriska studien visar också att Golfströmmen inte behöver kollapsa helt för att vi ska uppleva drastiska konsekvenser. Studien ger ett mycket intressant och bredare perspektiv på hur en försvagad Golfström påverkade klimatet i Europa för 12000 år sedan.
Varmt vatten stannade söder om ekvatorn
Forskarteamet fokuserade på Yngre Dryas (YD), en drygt tusen år lång kall period på norra halvklotet i slutet av senaste istiden där samtidigt solinstrålningen på sommaren ökade. Det intressanta med YD är att perioden sammanfaller med en varmare period på södra halvklotet. Denna skillnad i norra och södra halvklotets temperaturutveckling berodde på att en kraftig försvagning av Golfströmmen ledde till att mycket av det varma havsytevattnet på väg norrut ”stannade” söder om ekvatorn.
Även om dagens klimat skiljer sig avsevärt från det under YD, så visar de nya modellsimuleringarna på en i flera avseenden ganska oroväckande likhet. Man vet redan från tidigare studier att ökande temperaturer och smältande isar innan YD tillförde mycket färskvatten till Nordatlanten. Detta försvagade Golfströmmens transport av varmt havsytevatten norrut och ledde till mycket kalla vintrar under YD.
Sensationellt varma somrar i Europa
Det nya som forskarna nu har upptäckt är att somrarna i Europa, och speciellt västeuropa, under YD däremot var varma, sensationellt varma för många av de forskare som arbetar med denna period. Såväl klimatmodellerna som de fossila växtrester som forskarna studerade pekar isamma riktning.
Hur kan man då förklara att kalla havsytetemperaturer ledde till extremt varma somrar som liknar de extrema värmeböljorna med torka som har inträffat i Europa under senare tid?
Forskarteamets modellsimuleringar visar att mekanismen bakom fenomenet ”kallt hav – varma somrar” beror på atmosfärisk blockering, det vill säga att ett stabilt högtryck bildas och blir stationärt över en stor region i Nordatlanten under loppet av minst fem dagar eller även flera veckor.
Det är känt att en sådan situation leder till extrem värme och torka på sommaren och exceptionella köldknäppar på vintern. Ett sådant högtryck skär nämligen av Europa från både de varma västvindarna som är vanliga under vintern och de kyligare västvindarna under sommaren, vilka idag gör att vårt klimat är varken för kallt eller för varmt.
Ännu kraftigare värmeböljor
Denna situation med ett stabilt högtryck ledde till de extremt kalla vintertemperaturerna och de korta men mycket varma och torra somrarna under YD. Eftersom denna situation orsakades av de mycket kalla havstemperaturerna, och dessa behöll sitt grepp över Nordatlanten under den mer än 1000 år långa YD, var det en situation som med dagens mått mätt var synnerligen lång och stabil.
– Om Golfströmmens transport av varmt havsytevatten försvagas ytterligare, så som det har observerats och även modellerats, kommer bildandet av ett stabilt högtrycksområde vara mycket vanligare och även öka i intensitet. Detta kan i framtiden leda till ännu kraftigare värmeböljor än de som klimatmodellerna hittills har simulerat, säger Frederik Schenk, huvudförfattaren av artikeln och forskare vid Bolincentret för klimatforskning vid Stockholms universitet.
Studien utfördes av en internationell grupp forskare med finansiering från Svensk Kärnbränslehantering (SKB).
Artikel i Nature Communications:
Schenk et al. (2018) Warm summers during the Younger Dryas cold reversal.
Kontakt:
Frederik Schenk, forskare vid Bolincentret för klimatforskning, Stockholms universitet, frederik.schenk@geo.su.se
Barbara Wohlfarth, professor vid Institutionen för geologiska vetenskaper, Stockholms universitet, Barbara.wohlfarth@geo.su.se
