Sociala medier en fristad för föräldrar som förlorat ett barn
För den som mist ett barn skapar sociala medier nya möjligheter att få stöd och bearbeta sorgen.
– Genom sociala medier har medlemmarna tillgång till stödgruppen dygnet runt, oberoende av var de bor och när på dygnet de behöver stöd, konstaterar Ylva Hård af Segerstad, docent vid Göteborgs universitet.
Det blir allt vanligare med särskilda intressegrupper på sociala medier för olika typer av stöd, exempelvis vid långvarig sjukdom eller vid förlust av ett barn, som komplement till den traditionella stödverksamheten med fysiska träffar. Gemensamt för både digitala och fysiska möten är att de ger sörjande föräldrar möjlighet att träffa andra i samma situation, samtidigt som mobil teknologi har skapat nya lösningar.
Lättare att skriva av sig än prata ibland
– Genom sociala medier har medlemmarna tillgång till stödgruppen dygnet runt, oberoende av var de bor och när på dygnet de behöver stöd. Samtidigt upplever många föräldrar möjligheten att skriva av sig i sociala medier som ett bra komplement till samtal vid de möten som fysiska stödföreningar ordnar. Ibland är det lättare att skriva än att prata inför andra om det svåra som inträffat, säger Ylva Hård af Segerstad, docent vid institutionen för tillämpad IT.
Ylva Hård af Segerstad har i flera studier tittat närmare på digitala forum. Framförallt har hon studerat en sluten Facebook-grupp med drygt 1900 medlemmar som funnits sedan 2011 och som drivs av föreningen ”Vi som har förlorat ett barn”. Genom enkätundersökningar, intervjuer och deltagarobservationer har hon kunnat se vilket stöd som gruppen ger medlemmarna, interaktionen mellan medlemmarna samt mönster för vad användarna har behov av att dela med sig av i forumet.
Trygghet för den som vaknar med ångest mitt i natten
– I den digitala stödgruppen är det i princip obegränsad tillgång till personer att komma i kontakt med och ingen gräns för hur ofta du får vända dig till forumet och ventilera praktiska och existentiella frågor, till skillnad från off-linegrupperna som begränsas av det fysiska mötet. Det upplevs som en stor trygghet för dem som kanske vaknar mitt i natten med ångest och som omedelbart känner behov av att komma i kontakt med någon i samma situation, säger hon.
Facebookgruppen är sluten och modererad och medlemmarna kan behålla en viss grad av anonymitet gentemot varandra och omvärlden. Moderatorerna ger endast föräldrar som förlorat barn tillträde vilket ger medlemmarna tryggheten att veta att det som delas i gruppen bara kan ses av personer med liknande erfarenheter. Samtidigt begränsar sig sörjande föräldrar inte bara till en enda on-linegrupp.
– Våra studier visar även att många sörjande föräldrar är engagerade i flera digitala forum samtidigt, exempelvis andra Facebook-grupper som är mer specifika, exempelvis för dem som förlorat en tvilling eller mist barn i cancer. Det är ett sätt att bredda sina kontaktytor och därmed få stöd av andra med likartade upplevelser, säger Ylva Hård af Segerstad.
Studier:
Dorthe Refslund Christensen, Ylva Hård af Segerstad, Dick Kasperowski & Kjetil Sandvik (publicerad 2017) Bereaved Parents’ Online Grief Communities: De-Tabooing Practices or Relation-Building Grief-Ghettos?
Hård af Segerstad, Y., Sand, P., and Nilsson, S., 2018. Addressing the Elephant in the Room. Social Media and the Needs of Adolescents and Young Adults with Cancer to Talk about Death. In Proceedings of the The 4th International Death Online Research Symposium (DORS4) (University of Hull, Hull, UK, August, 15-17, 2018 2018).
Kontakt:
Ylva Hård af Segerstad, ylva.hard-af-segerstad@ait.gu.se, 031–786 5955