Främmande växter sprids via transporter
Transportsystemet är den största boven bakom spridning av främmande växter i Sverige. Så kallade invasiva växter kan ställa till det rejält i ekosystemen, ett exempel är den giftiga jättelokan som blivit ett problem på många håll i landet. Och för att ta itu med biologiska invasioner måste vi också ta itu med trafiken, visar forskning från VTI.
VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut har gjort en kunskapssammanställning när det gäller främmande invasiva växter i Sverige och hur dessa sprids via transportsystemet.
Främmande arter som kan bli ett problem bör uppmärksammas i tid, exempelvis genom svartlistning, menar forskarna bakom studien.
– En invasiv art kan orsaka stora problem för den biologiska mångfalden, men även för näringsliv som fiske, skogs- och jordbruk och kan leda till stora kostnader för samhället, säger Georg Tschan, forskare på VTI.
Förslag på åtgärder mot växter som åker skjuts
Transportinfrastrukturen är en av de viktigaste spridningsvägarna för invasiva växtarter. Mer forskning behöver också göras för att undersöka hur trafiken bidrar till spridning lokalt.
– Spridning i transportrelaterade miljöer sker mest genom underhållsarbeten, förflyttning av massor och motorfordon, men i vilken utsträckning och hur detta kan åtgärdas behöver utredas vidare, säger Georg Tschan.
Därför behövs nya, mer systematiska studier i Skandinavien som undersöker hur trafiken, samt drift och underhåll av transportinfrastrukturen bidrar lokalt till spridning.
Forskarna har ägnat rapporten speciellt åt tre invasiva växter: jätteloka, blomsterlupin och malörtsambrosia.
En invasiv art är en främmande djur- eller växtart som har introducerats i en miljö där den inte finns naturligt. I den nya miljön riskerar den att spridas snabbt, exempelvis för att den inte har några naturliga fiender. Exempel i Sverige är jätteloka och mårdhund.
Regeringen presenterade i februari 2018 nya lagförslag om invasiva främmande arter. Målet är att sätta igång ett kraftfullt arbete mot invasiva arter i Sverige. Förslagen ska också se till att Sverige lever upp till de skyldigheter som finns enligt en EU-förordning som trädde i kraft 2015.
På uppdrag av Trafikverket har VTI granskat den internationella litteraturen inom ämnet, identifierat forskningsbehov och rekommenderat strategier för framgångsrika motåtgärder.
Kontakt:
Georg Tschan, georg.tschan@vti.se
