Stor flickslända
Artikel från Lunds universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Kustflicksländan sprider sig norrut i takt med att klimatet förändras. Sländans snabba genetiska evolution gör att den anpassar sig och överlever. Men andra insektsarter kan få det svårare, menar forskare vid Lunds universitet.

Biologer vid naturvetenskapliga fakulteten, Lunds universitet, har tillsammans med kollegor från Australien och Storbritannien undersökt arten stor kustflickslända (Ischnura elegans) som snabbt sprider sig norrut i Sverige.

Forskarna har bland annat undersökt frekvensen av specifika genvarianter i populationer längs en nord-sydlig sträckning där sländorna möter nya klimatförhållanden, såsom temperatur, nederbörd och vindstyrka under sin nordliga expansion.

Svarar snabbt på förändringar i klimatet
Resultaten visar att kustflicksländans gener snabbt svarar på förändringar i klimatet. Genvarianter som är fördelaktiga i den nya miljön blir därför vanligare. Därmed blir sländorna bättre anpassade till de nya klimatförhållandena.

– Genvarianter som ökar är sådana som påverkar sländornas syn, fysiologi och, inte minst, deras förmåga att klara av både lägre och högre temperaturer, beroende på hur miljön ser ut där de etablerar sig under spridningen norrut, säger Erik Svensson, professor vid biologiska institutionen i Lund.

– Det är möjligt att genvarianterna också underlättar för sländorna att hitta föda och partner att para sig med när de sprider sig till nya habitat längre norrut, säger Bengt Hansson, professor vid biologiska institutionen i Lund.

Flytta eller dö
Enligt forskarna innebär klimatförändringarna ett problem för många arter. Antingen måste de anpassa sig genetiskt eller flytta. Annars riskerar de att dö ut lokalt.

Kustflicksländans snabba genetiska evolution gör att den anpassar sig och överlever. Men andra insektsarter kan få det svårare, menar forskarna och efterlyser mer forskning på området.

– Om vi kan identifiera vilka arter som är mest utsatta och måste kämpa hårdast för att klara av klimatförändringar så kan vi kanske rikta insatserna mot dessa så att de inte försvinner helt, säger Rachael Dudaniec, forskare vid Macquarie University i Australien.

Artikeln:
Signatures of local adaptation along environmental gradients in a range‐expanding damselfly

Kontakt:
Erik Svensson, professor, Biologiska institutionen, Lunds universitet, erik.svensson@biol.lu.se, 046 222 38 19
Bengt Hansson, professor, Biologiska institutionen, Lunds universitet, bengt.hansson@biol.lu.se, 046 222 49 96

 

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera