Statistik inte enda sättet mäta kvalitet i skolan
Tilltron till siffror och statistik har kommit att dominera utbildningspolitiken. Genom att använda siffror som enda metod för utvärdering av skolans kvalitet finns risk att skolans demokratiska uppdrag glöms bort, hävdar forskare bakom en ny antologi.
Genom att låta eleverna göra olika kunskapstest får vi en siffra och det är den som begripliggör för oss om utbildningen kan uppfattas som bra eller inte, hävdar Daniel Pettersson, docent i pedagogik vid Högskolan i Gävle, som forskar om internationella kunskapsmätningar.
– Men det är bara en del av hur man kan begripliggöra vad utbildning förväntas vara. Ett av problemen är att detta sätt att få en bild av utbildningen är så tidsrationellt,så det finns egentligen inget alternativ, säger han.
– Just därför är det intressant att studera hur man skapar en legitimitet för dessa mätningar. För från början fanns inte den legitimiteten.
I en antologi med titeln ”Education by the Numbers and the Making of Society: The Expertise of International Assessments” ges exempel på hur synen ändrats. I boken medverkar en rad internationella forskare.
– Boken ger ett antal exempel på hur den här legitimiteten byggs upp och hur en rådande hegemoni inom utbildning skapas och utvecklas.
Tron på att det går att mäta mänskliga egenskaper, genom till exempel IQ-tester, överförs till att man försöker mäta olika typer av kunskaper hos elever och då uppstår ett nytt sätt att tänka, där man kan rangordna individer, länder, olika skolor och så vidare.
– Att jämföra och rangordna är ju en mänsklig aktivitet och det gör vi ju hela tiden, när vi kliver på bussen, eller när vi pratar om whisky, mat eller musik.
Men det som blir tydligare och tydligare, menar Daniel Pettersson, är att det också blir det som driver utbildningspolitiken i allt större omfattning. Det som rangordnas högt är också det man tittar på och försöker efterlikna.
– Det breda demokratiska uppdraget som skolan också har glöms då lätt bort eftersom detta inte lika enkelt låter sig mätas eller jämföras.
Boken är den första av fem planerade böcker:
Andra boken: Vilka typer av utbildningspolitiska och utbildningsvetenskapliga aktiviteter skapas och växer sig starka utifrån en dominerande logik kring siffror och statistik.
Tredje boken: En historisk beskrivning av hur vetenskap, och mer specifikt utbildningsvetenskap, efter andra världskriget, ges rollen och förväntningen att lösa samhälleliga problem.
Fjärde boken: Hur formeras relationerna mellan samhället, politiken och vetenskapen i relation till utbildningsfrågor? Vilka arenor formeras för utbildningspolitiska samtal och hur ser dessa samtal ut?
Femte boken: En redovisning av hela projektet utifrån hur siffror och statistik förändrar hur utbildning tänks och formeras inom välfärdssamhällen.
Kontakt:
Daniel Pettersson, docent i pedagogik vid Högskolan i Gävle, daniel.pettersson@hig.se, 070-258 46 19
