Känslighet för ljus hos spädbarn kopplas till autism
Spädbarn som senare får en autismdiagnos reagerar kraftigare på ljusförändringar än andra barn, visar en svensk studie. På sikt hoppas forskarna att det ska leda till tidigare diagnos än idag, och därmed möjlighet till tidigare insatser.
Även om de flesta av de utmärkande symptomen för autism rör social kommunikation, så finns en ökad förståelse för att tidiga tecken på autism kan identifieras redan i basala processer knutna till hjärnans tidiga utveckling. I den dignostiska manual som används i många länder för att diagnosticera autism har man lagt till sensoriska avvikelser som formella symptom.
Undersökte pupillens ljusreflex
I den nya studien undersöktes pupillens ljusreflex hos 9-10 månader gamla spädbarn – denna reflex är en grundläggande sensorisk mekanism som reglerar mängden ljus som når näthinnan. De spädbarn som uppfyllde kriterierna för autism vid tre års ålder drog ihop sina pupiller mer än de barn som inte uppfyllde kriterierna vid uppföljningen. Dessutom fann man att graden av pupillsammandragning visade ett positivt samband med mängden symptom på autism. Spädbarn med kraftigare pupillsammandragning hade mer symptom senare, oberoende av om de uppfyllde kriterier för diagnos eller ej.
– Tidigare studier på äldre barn med autism har antytt en försvagad pupillreflex. Dessa resultat motiverade oss att undersöka reflexen hos spädbarn vars storasyskon har autism. De flesta småsyskon till barn med autism utvecklas normalt, men sannolikheten att senare få diagnos själv är betydligt högre i denna grupp än i befolkningen generellt. Överraskande nog så fann vi att gruppskillnaderna var i motsatt riktning än vad man tidigare sett hos äldre barn: Vi fann starkare pupillreflexer bland de spädbarn som senare diagnosticerades med autism, säger Terje Falck-Ytter, docent vid institutionen för psykologi vid Uppsala universitet och huvudansvarig för studien.
Har inte studerats tidigare
– Vi tror att dessa resultat är viktiga då de lyfter fram en väldigt basal sensorisk funktion som inte studerats tidigare bland spädbarn som senare diagnosticeras med autism.
Studien är en del av det större forskningsprojektet Projekt Småsyskon, som är ett samarbete mellan Uppsala universitet och Center of Neurodevelopmental Disorders vid Karolinska Institutet (KIND). I undersökningen av pupillen inkluderades data från Sverige och även data från en liknande longitudinell studie av småsyskon vid Birkbeck, University of London i Storbritannien. Deltagarna i experimentet var 9-10 månader gamla när pupillens ljusreflex undersöktes. Autismutredningen gjordes när barnen blivit tre år. Totalt 147 småsyskon till barn med autism deltog i studien, av vilka 29 uppfyllde kriterierna för autism vid uppföljningen. Studien inkluderade även en kontrollgrupp om 40 barn vars storasyskon inte hade någon diagnos
– Idag kan inte autism diagnosticeras med bra träffsäkerhet förrän vid cirka 2-3 års ålder, men vi hoppas att med mer kunskap om den tidiga utvecklingen så kan vi i framtiden göra dessa bedömningar ännu tidigare. Det skulle underlätta för familjer att få stöd och träning tidigare. Det skulle även kunna stimulera helt ny forskning kring tidiga insatser. Resultaten i denna studie visade på statistiskt säkerställda gruppskillnader, men det är viktigt att betona att träffsäkerheten i pupillundersökningen var för låg för att kunna förutsäga utvecklingen för individuella barn. Huruvida denna metod kommer att ha ett klinisk värde, till exempel för tidig upptäckt, är alltså för tidigt att säga, säger Falck-Ytter.
Artikeln:
Enhanced pupillary light reflex in infancy is associated with autism diagnosis in toddlerhood. Nyström P, Gliga T, Nilsson Jobs E, Gredebäck G, Charman T, Johnson MH, Bölte S & Falck-Ytter T (2018). Nature Communications.
Kontakt:
Terje Falck-Ytter, Uppsala universitet, terje.falck-ytter@psyk.uu.se, 070-458 14 75
