Bred mix av antikroppar bakom ledgångsreumatism
Vid ledgångsreumatism bildas antikroppar mot den egna vävnaden. För att ställa diagnos mäts ofta mängden antikroppar mot aminosyran citrullin. Nu visar forskare i Uppsala att ju flera olika typer av antikroppar patienten har, desto kraftigare inflammation och ledskada. På sikt kan upptäckten leda till förbättrad diagnostik.
Ledgångsreumatism eller reumatoid artrit (RA) är en kronisk inflammatorisk sjukdom som drabbar leder och andra organ. Som hjälp vid diagnostik av sjukdomen analyseras antikroppar mot aminosyran citrullin. Denna grupp av antikroppar, som kallas ACPA (anti-citrullinerade protein-antikroppar, bildas i samband med inflammation och beskrevs redan för cirka 20 år sedan. Sådana ACPA finns hos ungefär två tredjedelar av alla patienter med reumatisk artrit.
Ledgångsreumatism, eller reumatoid artrit (RA) är den vanligaste reumatiska sjukdomen i Sverige. Cirka 0,5% av den svenska befolkningen drabbas. Två av tre är kvinnor. Ledgångsreumatism är en autoimmun sjukdom. Det innebär att vårt immunförsvar går till skadliga angrepp på kroppens egen vävnad, genom autoantikroppar, det vill säga antikroppar som reagerar på kroppsegen vävnad istället för främmande material och orsakar en inflammation. Det är sannolikt flera faktorer som bidrar till att sjukdomen bryter ut. För de flesta börjar ledgångsreumatismen i händernas och/eller fötternas småleder. Man blir stel, öm och får värk. En eller flera av lederna svullnar upp och visar tecken på inflammation. Inflammationen är ofta symmetrisk, vilket innebär att till exempel höger och vänster fot drabbas likadant. Behandlingen av ledgångsreumatism går ut på att dämpa inflammationen och smärtan och i bästa fall få dem att helt försvinna.
Senare forskning har visat att artrit-patienter med respektive utan ACPA-antikroppar har olika genetik. Uppkomsten av ledgångsreumatism hos de med ACPA är starkt kopplad till rökning, vilket inte gäller patienter utan ACPA.
– Därför har troligen patienter med och utan ACPA egentligen olika sjukdomar, med skilda orsaker, men de börjar med likartad klinisk bild, förklarar professor Johan Rönnelid, som leder forskargruppen bakom studien som publiceras i tidskriften Annals of the Rheumatic Diseases.
Kraftigare inflammation med flera olika ACPA-antikroppar
Som grupp utvecklar de reumatiker som har ACPA mer ledinflammation, med mer ledskada (mätt med röntgen), jämfört med patienter utan ACPA. Vanliga ACPA-test är utformade för att detektera ett stort antal olika ACPA-antikroppar, oavsett vilket protein de reagerar med. Man vet dock att olika patienter bildar antikroppar mot olika citrullinerade proteiner eller proteinfragment.
När autoantikroppar binder till kroppsegna ämnen bildas immunkomplex, som sedan kan leda till inflammation. Två forskargrupper har visat att ACPA kan bilda sådana immunkomplex i provrör och där stimulera inflammation. ACPA har därför antagits stimulera inflammation genom att ingå i immunkomplex i den inflammerade leden.
– Men ingen har tidigare påvisat att ACPA-innehållande immunkomplex finns i kroppsvätskor hos patienter med ledgångsreumatism. Överhuvudtaget finns mycket lite forskning kring vilka antikroppar som finns i immunkomplex vid olika sjukdomar, eftersom fungerande laboratoriemetoder har saknats, säger Johan Rönnelid.
Handlar om bred repertoar
Forskarstudenten Azita Sohrabian, vid institutionen för immunologi, genetik och patologi vid Uppsala universitet, har utvecklat en metod för att rena fram immunkomplex från olika kroppsvätskor. Denna metod har hon sedan kombinerat med att mäta 19 olika ACPA-antikroppar mot olika citrullininnehållande proteinfragment, i serum, ledvätska och i immunkomplex från 77 patienter.
Ingen enskild antikropp var generellt mer kopplad till graden av inflammation och ledskada jämfört med övriga ACPA. Däremot var antalet olika ACPA som kunde påvisas i immunkomplexen från inflammerade leder associerat med flera olika mått på leddestruktion och inflammation.
Fynden stöder misstanken att ACPA kan vara sjukdomsdrivande genom att bilda immunkomplex i lederna hos patienter med ledgångsreumatism, där dessa immunkomplex sedan kan driva inflammation i leden.
Ingen enskild ACPA förefaller vara speciellt viktig. Resultaten talar i stället talar för en bred ACPA-repertoar i immunkomplex från lederna kan driva den lokala inflammationen och ledskadeprocessen vid reumatoid artrit. Fynden överensstämmer med vad som tidigare visats vid antikroppsinducerad ledinflammation hos försöksdjur, där flera olika antikroppar mot samma protein behövs samtidigt för att skapa inflammation.
Studien:
Number of individual ACPA reactivities in synovial fluid immune complexes, but not serum anti-CCP2 levels, associate with inflammation and joint destruction in rheumatoid arthritis. Sohrabian A, Mathsson-Alm L, Hansson M, et al. Annals of the Rheumatic Diseases
Kontakt:
Professor Johan Rönnelid, johan.ronnelid@igp.uu.se, 070-337 94 16
