Hälsoprojekt minskade inte ungas stillasittande
Stillasittande ungdomar i Angered blev mer aktiva under ett hälsofrämjande projekt i samarbete med Göteborgs universitet. Men effekten bestod inte, även om insatserna ökat hälsan på andra sätt.
Medan det hälsobefrämjande forskningsprojektet i Göteborgsförorten Angered pågick visade resultaten att ungdomarna var ungefär lika fysiskt aktiva som ungdomar från andra områden i Sverige, med högre socioekonomisk status. Men forskningen visar att det är svårt att få till en bestående förändring. Trots goda erfarenheter visade det sig att interventionen inte hade någon positiv effekt efter två år.
Doktoranden Andreas Fröberg har i sin avhandling sett att ungefär hälften av ungdomarna nådde rekommendationerna om fysisk aktivitet – det vill säga 60 minuter eller mer per dag av fysisk aktivitet på måttlig till hög intensitet – och att pojkar överlag var mindre stillasittande och mer fysiskt aktiva jämfört med flickor.
Avhandlingen bygger på data insamlade inom ett tvåårigt hälsofrämjande interventionsprojekt med fokus på bland annat fysisk aktivitet, kost, egenmakt och delaktighet. Stillasittande och fysisk aktivitet mättes med avancerade rörelsemätare. 114 ungdomar i årskurs 7 på tre skolor deltog från start i studien.
Ungdomarna aktiva i projektet
Vid tidigare interventioner har i förväg beslutats vilken typ av hälsobefrämjande aktiviteter som ska göras. Vanligtvis har det handlat om fler idrottslektioner eller erbjudande om fysisk aktivitet i anslutning till skoldagen. I det aktuella hälsofrämjande projektet skapades aktiviteterna istället genom ett samarbete mellan forskargruppen och de deltagande Angeredsungdomarna.
– Ungdomarna hade flera förslag och idéer på aktiviteter kring fysisk aktivitet, exempelvis muskelstärkande aktivitet med kroppen som belastning, promenad med stegräknare, jogging och löpning, dans och olika idrotter. Därutöver genomförde vi aktiviteter med teoretiska inslag, däribland sökning och sammanställning av hälsovinster av regelbunden fysisk aktivitet. Överlag var upplevelsen att ungdomarna uppskattade att samarbeta med varandra och tog ansvar för att planera och organisera olika interventionsaktiviteter, säger Andreas Fröberg
Inte meningslöst
Trots dessa positiva erfarenheter visar avhandlingen att interventionen inte hade någon positiv effekt när stillasittande och fysisk aktivitet mättes med avancerade rörelsemätare vid uppföljningen efter två år.
Slutsatsen är trots detta inte att hälsoprojektet var meningslöst.
– Nej, överlag har vi inom projektet positiva erfarenheter av att samarbeta med ungdomarna. Det är möjligt att interventionen har positiva effekter på stillasittande och fysisk aktivitet på längre sikt. Interventionen kan också ha haft positiva effekter på andra hälsoutfall, säger Andreas Fröberg.
Kontakt:
Andreas Fröberg, institutionen för kost- och idrottsvetenskap, Göteborgs universitet, andreas.froberg@gu.se, 073-722 70 26
