Artikel från Stockholm Resilience Centre

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Att hålla den globala uppvärmningen under 1,5-2 grader kan vara svårare än vad man tidigare har trott. Även om världens länder minskar utsläppen av växthusgaser i enlighet med Parisavtalet finns det risk för att jorden går in i en fas som forskarna kallar ett växthusliknande tillstånd.

Ett klimat kallat Hothouse Earth kommer på sikt att stabilisera sig på en genomsnittlig global temperatur som är 4-5 grader högre än förindustriella temperaturer och med en havsnivå som är 10-60 meter högre än idag, konstaterar ett internationellt team av forskare konstaterar i en ny studie. Enligt forskarna är det nödvändigt att kraftigt påskynda övergången till en utsläppsfri världsekonomi.

Människan påverkar utsläppen även indirekt
– De utsläpp av växthusgaser som människan ligger bakom är inte det enda som påverkar temperaturen på jorden, men vår studie visar att en global uppvärmning på 2 grader som framkallas av människan kan utlösa andra processer, så kallade ”feedbacks”, som kan driva fram ytterligare uppvärmning, även om vi slutar att släppa ut växthusgaser, säger Will Steffen vid Australian National University och Stockholm Resilience Centre. Han är förste författare till studien som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Proceedings of National Academy of Sciences (PNAS).

– För att undvika detta scenario krävs det att vi människor ändrar inriktning från exploatering till förvaltning av jordens resurser.

För närvarande ligger den globala genomsnittstemperaturen på lite mer än en grad över förindustriella nivåer och temperaturen stiger med 0,17 grader per decennium.

Förstärker redan negativa effekter
Författarna till studien lyfter fram tio naturliga återkopplingsmekanismer, av vilka vissa är så kallade ”tipping elements” som leder till en abrupt förändring om en kritisk tröskel överskrids. Dessa återkopplingar kan övergå från att vara bra, till exempel att lagra kol, till att förstärka redan negativa effekter så att utsläppen blir mer okontrollerbara i en allt varmare värld. Dessa återkopplingar är: smältande permafrost, metanutsläpp från havsbotten, en försvagning av kolsänkor på land och till havs, en ökning av bakteriell aktivitet i oceanerna, regnskogsdöd i Amazonas, skogsdöd i barrskogsbältet, en minskning av snötäcket på norra halvklotet, förlust av havsis på sommaren i Arktis och en minskning av Antarktis havs- och snötäcke.

– Dessa mekanismer eller ”tipping elements” skulle kunna fungera som dominobrickor. Så fort en bricka trillar, så puttar den jorden mot nästa. Det kan vara mycket svårt eller omöjligt att hindra brickorna från att trilla över varandra. Vissa platser på jorden kommer att bli obeboeliga om ”Hothouse Earth” blir verklighet, säger Johan Rockström, chef för Stockholm Resilience Centre och blivande chef för Potsdam Institute for Climate Impact Research.

Oklart om klimatet stannar på två grader
Hans Joachim Schellnhuber, grundare och nuvarande chef för Potsdam Institute for Climate Impact Research, säger att studien visar hur de industriella växthusgasutsläppen har tvingat vårt klimat, och i slutändan hela jordens system, ur balans.

– Vi lyfter speciellt fram återkopplingsmekanismerna i det planetära maskineriet, som kanske, när en viss stressnivå har passerats, kan komma att förändras fundamentalt, en efter en, snabbt och kanske oåterkalleligt. Den här kedjan av händelser kan få hela jorden att tippa över till ett helt annat sätt att fungera, säger han.

– Vad vi ännu inte vet är om klimatsystemet kan ”parkeras” nära två grader över förindustriella nivåer, i enlighet med Parisavtalet. Eller om det, när det en gång har gått så långt, kommer att glida in i ett tillstånd av ”Hothouse Earth”. Forskningen måste analysera denna risk så snart som möjligt, fortsätter Hans Joachim Schellnhuber.

Krävs bättre eller fler biologiska koldioxidsänkor
För att öka möjligheten att undvika ett tillstånd av ”Hothouse Earth” lyfter studien också fram att det inte bara krävs en minskning av koldioxid och andra växthusgasutsläpp utan även en förbättring av eller skapandet av nya biologiska koldioxidsänkor. Det kan handla om en förbättrad skogs-, jordbruks- och markförvaltning, bevarandet av biologisk mångfald och utveckling av ny teknik som tar bort koldioxid från atmosfären, enligt studien. Författarna betonar att åtgärderna måste stöttas av grundläggande samhällsförändringar så att det är möjligt att upprätthålla en stabilitet där temperaturen inte överstiger två grader.

– Klimatförändringarna och andra globala förändringar visar att vi människor påverkar jordens system på global nivå. Det innebär också att vi som globalt samhälle kan hantera vårt förhållande till systemet och att vi kan påverka framtida planetära betingelser. Denna studie visar några av de verktyg som kan användas för att göra det, säger medförfattaren Katherine Richardson vid Köpenhamns universitet.

Artikeln:
”Trajectories of the Earth System in the Anthropocene” är publicerad i den vetenskapliga tidskriften PNAS

Kontakt:
Will Steffen, Australian National University och Stockholm Resilience Centre,  Will.Steffen@anu.edu.au,  +61-447-980-495
Johan Rockström, Stockholm Resilience Centre, nås via owen.gaffney@su.se, +46 (0) 734604833
Katherine Richardson, Sustainablity Science Centre, University of Copenhagen, kari@science.ku.dk,  +45 28754285

 

 

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera