Positiva rön om invandring väcker infekterad debatt
Invandring är en av de frågor som intresserar väljare allra mest detta valår. Frågan är också en av de mest polariserade. Det gör att migrationsforskarna kommer i fokus. Torun Österberg och Peo Hansen är två av dem vars forskning hamnar i hetluften.
Torun Österberg är docent i socialt arbete vid Göteborgs universitet och studerar bland annat invandrares inträde på arbetsmarknaden. Hon tycker att det är bra att migrationsfrågorna står i fokus i valdebatten.
När hon inledde sin forskarbana i början av 1990-talet var det högt tryck på dessa frågor, med Ny demokrati i riksdagen. Men sen försvann ämnet från dagordningen – för att senare få ett uppsving igen, bland annat på grund av flyktingvågen 2015.
– Det är viktigt att vi nu diskuterar migrationsfrågorna, de har länge glömts bort. Trots att det finns mycket forskning som visar på ökade klyftor och ökande etnisk diskriminering, har politikerna inte gjort något för att motverka det.
Ökat politiskt intresse
Torun Österberg menar att hennes och andras forskning om att invandrare exkluderas, inte påverkat politiken i någon högre grad. Men hon ser ett ökat politiskt intresse hos befolkningen och tror att de flesta vill göra något åt de problem som finns. Men debatten blir lätt polariserad.
– Politikerna är rädda att göra något som väljarna inte skulle tycka om.
Med tanke på att hon forskar inom ett politiskt känsligt område tycker Torun Österberg ändå att hon blir korrekt behandlad i traditionella medier, förutom någon tveksam rubriksättning emellanåt.
Hon är inte alls aktiv på sociala medier, men får ibland tips av andra om att hennes namn har nämnts där.
– Det är klart att jag funderar på hur mina resultat skulle kunna tas emot. Man hittar sig själv på diverse sajter, ibland av tveksam politisk karaktär. I debatten lyfter vänstersidan upp ett resultat, högersidan ett annat. Man ser det man vill se. Om migranter inte kommer i arbete ser en del kostnader, andra ser social exkludering.
Allmänheten hör ofta av sig, per telefon, e-post eller via brev. Ibland får hon höra att ”forskare bara ljuger”.
Fakta – utlandsfödda
2017 var nära 1,9 miljoner av Sveriges invånare födda utomlands. Det vanligaste födelselandet är Syrien, med nio procent av de utlandsfödda. Förra året
kom även flest invandrare från Syrien, drygt 22 300. Näst flest kom från Sverige (mer än 14 400 svenska medborgare flyttade hem), följt av Afganistan med nästan 9 300 personer.
2014 var 83,1 procent av inrikes födda i Sverige sysselsatta, mot 67,8 procent av utrikes födda. I en jämförelse mellan 26 länder i Europa hade Sverige näst högst sysselsättningsgrad bland inrikes födda, medan Sverige ligger nära genomsnittet för utrikes födda.
När det gäller utbildningsnivå finns det lika många högutbildade bland inrikes födda som bland utrikes födda. Men fler av de utrikesfödda är lågutbildade än av de inrikes födda, 19 procent jämfört med 9 procent. Källa: SCB
Torun Österberg lade förra året fram en uppmärksammad rapport. Den visar att det är svårt att få jobb för invandrare som är över 40 år när de kommer hit, och att detta leder till ett liv med låga inkomster och ökad isolering.
Hon konstaterar att mycket hänger på utbildningsnivå, den stora skiljelinjen är om man har gymnasieutbildning eller inte. Men hon vänder sig samtidigt mot ett synsätt som innebär att ansvaret läggs på individen.
– Finns det överhuvudtaget jobb som människor utan utbildning skulle kunna få? Om jobben inte finns spelar det ingen roll vilka jobbsökarkurser vi ger. Vad är en regelrätt arbetsmarknad för alla?
Rapporten har använts av olika politiska sidor. Torun Österberg menar att det inte är så kontroversiellt att föra fram forskning som visar på problem, där är många överens.
– Det som blir riktigt infekterat är oftast när man visar något positivt med invandring, då kommer diskussionen om att man har en agenda eller att det är något man döljer.
Positivt för svensk ekonomi
Det vet statsvetaren Peo Hansen som är professor vid Linköpings universitet och som forskar bland annat om invandringens påverkan på samhällsekonomin. Han visar att det pengaflöde – 40 miljarder – som staten spred till kommunerna för att klara flyktingkrisen 2016 har varit positiv för svensk ekonomi och fått många lokala hjul i rullning.
– Den svenska staten har inte konsumerat så mycket sedan 1970-talet och det gav enorma kassatillskott. Inte bara hos kommuner utan också till privata företag och man anställde många människor.
Att säga att migrationen har positiva effekter är inte populärt bland dem som menar att invandringen tär på samhällets resurser. Det gör att Peo Hansen möter en hel del hat. Han är inte med på sociala medier men brukar kolla igenom twitterflödet när han har skrivit en artikel eller gjort något uttalande.
– Frågan har varit infekterad länge men hatet har stegrats med åren, i och med sociala medier. Men jag försöker att inte bry mig, jag är nog inte den som är värst utsatt.
Debatt om invandring i 30 år
Peo Hansen minns diskussionen från tiden när han började som doktorand 1993, när Sverige tog emot många flyktingar från Balkan. Han har sparat artiklar så han vet.
– Debatten var hysterisk, man får inte glömma det. Mycket sades om hur illa det skulle gå, flyktingarna beskrevs som väsensskilda muslimer och att vi inte skulle få äta fläskkött. Men det gick ju bra.
Under Irakkriget drygt tio år senare, när Sverige som nästan enda land tog emot 50 000-60 000 irakier var det däremot ganska tyst i debatten, påpekar han.
Peo Hansen menar att diskussionen om att vi inte fått prata om invandring är helt fel, det har vi gjort i 30 år.
– Det började redan på 80-talet att man sa att ”vi får inte lov att säga det här.” Än idag säger folk att det varit tabubelagt.
Går på tvärs
Hans forskning går också på tvärs emot de ekonomer och politiker som anser att staten har en viss bestämd kaka att fördela, ungefär som ett hushåll. Peo Hansen menar att detta är djupt felaktigt, en stat med egen valuta kan bedriva en expansiv finanspolitik som stimulerar ekonomin.
Detta har gjort att han ibland ses som en vänsterdebattör trots att experter från olika politiska läger håller med honom. Exempelvis blev han vid förra valet uppringd inför ett radioprogram där han skulle delta, och tillfrågad av en redaktionsmedlem om han var medlem i Vänsterpartiet.
– Personen var inte medveten om att hon bröt mot grundlagen genom att fråga om partitillhörighet. Det är allvarligt. Jag pratar enbart i egenskap av oberoende forskare.
Stort gensvar i civilsamhället
Han tycker att det är svårt att bedöma vilket genomslag hans forskning haft på politiska beslut.
– Jag möter ett stort gensvar i civilsamhället, jag åker ofta runt och pratar, det kan vara för kyrkan, EU-kommissionen, Centerpartiet, museer, Rotary, flyktingrörelsen, Röda Korset eller ABF.
Ett tecken på att hans forskning har inflytande var att han 2015 blev tillfrågad av OECD om att skriva en rapport om EU:s migrationspolitik. Det gjorde honom något förvånad eftersom han tillhör en forskningstradition som är kritisk till den ekonomiska politik som varit förhärskande inom EU och OECD-området de senaste 30 åren.
– Det betyder att OECD har tagit till sig av kritik och blivit mer öppet för pluralism och börjat släppa in forskare som är mindre ortodoxa i sin syn på ekonomisk politik och teori.
Text: Helena Östlund
Artikeln var först publicerad i Tidningen Curie.
