Partiernas åsikter i EU-frågor höljda i dunkel
I Bryssel ligger just nu en lång rad frågor som partierna i den kommande regeringen ska vara med besluta om. Men för väljarna är det nära nog omöjligt att bilda sig en uppfattning om var de olika partiernas ställer sig, visar en studie från Lunds universitet. I frågor som rör allt från från plastförbud i engångsartiklar till extra stöd till flyktingtäta regioner och om Ryssland ska få investera i svenska hamnar.
– I svensk politik talas det ofta om EU-frågor som om det vore något väsensskilt från andra politikområden, säger statsvetaren Maria Strömvik vid Lunds universitet.
Hon är en av forskarna bakom en ny studie som visar att väljarna har ytterst små chanser att bilda sig en uppfattning om hur riksdagspartierna ställer sig till huvuddelen av de, för närvarande 52 beslut, som de kommande regeringspartierna ska vara med och ta i EU:s ministerråd.
Den 14 juni lanserades en webbplats där riksdagspartierna åsikter, eller snarare brist på sådana, redovisas. Och som gjorts i samråd med ett 25-tal forskare vid fem av Lunds universitets fakulteter.
Att EU har ett ”demokratiskt underskott” har blivit något av ett mantra, trots att problemet kanske snarare ligger i hur den offentliga debatten ser ut inför de nationella valen, menar Maria Strömvik som för ett par år sedan gjorde den statliga utredningen EU på hemmaplan (SOU 2016:10).
– I svensk politik talas det ofta om EU-frågor som om det vore något väsensskilt från andra politikområden, säger Maria Strömvik.
Riksdagsvalet också ett EU-val
– I själva verket berör de politiska besluten på EU-nivå till stor del de områden som oftast porträtteras som ”svenska valfrågor”, som till exempel social trygghet, landsbygdsstöd, migrationsfrågor, miljöfrågor, lag och ordning, sjukvård, och försvar. På webbplatsen har vi redovisat ett femtiotal beslut som regeringen ska fatta efter valet. Och gått igenom riksdagspartiernas ståndpunkter i frågorna.
Maria Strömvik, som gjort studien tillsammans med Agnes Wiberg vid Centrum för Europaforskning, hävdar att det är nästintill omöjligt för en väljare att få en överblick över frågorna och bilda sig en uppfattning om partiernas syn på dem. Detta trots att vi vet att besluten kommer att fattas av de partier som bildar regering i höst.
Väljer EU-politik med förbundna ögon
– Det är som om vi väljer vår svenska lagstiftare i Bryssel med förbundna ögon, säger Maria Strömvik.
Tydliga politiska åsikter redovisades bara i tre av 52 kommande beslut
Forskarna gick igenom 52 frågor som den nya regeringen kommer att fatta beslut om på EU-nivå. Det handlar bland mycket annat om huruvida engångsartiklar i plast helt ska förbjudas, om regioner där det bor många flyktingar ska få ökat ekonomiskt stöd, om ett skattesubventionerat pensionssparande ska införas, om det ska bli lättare att utvisa personer som vistas illegalt inom EU och om Ryssland ska få investera i svenska hamnar.
Endast i tre av dessa 52 beslut hade något parti en tydlig åsikt på sin webbplats. För nära hälften av alla frågor kan man inte ens hitta en vag åsikt från något parti alls.
– Alla partierna får underkänt, säger Maria Strömvik. Men det är månaderna fram till riksdagsvalet den 9 september som får avgöra det slutgiltiga betyget. Vår webbplats kommer att finnas tillgänglig under hela valkampanjen.
Sämst i klassen var i juni 2018 Sverigedemokraterna som inte ens redovisar en vag åsikt om någon av frågorna på sin webbplats. Näst sämst är vänsterpartiet, med noll åsikter om specifika beslut och sex vaga åsikter om det bredare område som hör till besluten, följt av Socialdemokraterna (0 specifika åsikter om beslut/10 vaga åsikter). I en mittengrupp kommer Centerpartiet (0 specifika/18 vaga), Moderaterna (0 specifika/20 vaga), Miljöpartiet (1 specifik/12 vaga) samt Kristdemokraterna (1 specifik/13 vaga). Flest åsikter kommer Liberalerna (1 specifik/19 vaga).
Läs mer om EU-frågorna:
Forskarbloggen Europakommentaren (Centrum för europaforskning)
EU i riksdagsvalet (som gjorts i samråd med ett 25-tal forskare vid fem av Lunds universitets fakulteter).
Kontakt:
Maria Strömvik, maria.stromvik@svet.lu.se
Agnes Wiberg, projektassistent, agnes.wiberg@cfe.lu.se
Artikeln först publicerad 14 juni på forskning.se.
