Rödbetsjuice har positiv effekt vid svår hjärt-lungsjukdom

Orsaken till den positiva effekten är att rödbetor är rika på nitrat, som i kroppen kan omvandlas till nitrit och kväveoxid som i sin tur vidgar kärlen.

– Redan efter en vecka med cirka 1,5 dl koncentrerad rödbetsjuice per dag (70 ml morgon och kväll) syntes förbättringar. Hos de 80 procent av patienterna som fick en uttalad höjning av nitrithalterna i blodet som följd av rödbetsjuiceintaget noterades ökad prestationsförmåga och verkningsgrad i musklerna med cirka 10 procent vilket är väldigt mycket, säger Gerhard Wikström, överläkare och kardiolog på Akademiska sjukhuset och en av forskarna bakom studien.

Studien är den första som publicerats där man studerat effekten av rödbetsjuice hos patienter med PAH (pulmonell arteriell hypertension). I studien ingick 15 patienter med hjärt-lungsjukdomen, dubbelblind överkorsningsstudie där patienterna var sina egna kontroller. Ena veckan fick de rödbetsjuice och den andra placebo. Patienterna visste själva inte vad de drack.

En liter rödbetsjuice om dagen
Gerhard Wikström betonar att den rödbetsjuice som användes i studien är en koncentrerad variant och att den juice som vanligen säljs i livsmedelsaffärer är okoncentrerad. För att få samma effekt bör den som dricker okoncentrerad rödbetsjuice öka mängden, det vill säga dricka cirka 5 dl rödbetsjuice morgon och kväll för att få i sig samma mängd nitrat som i studien.

I Sverige får ett hundratal personer diagnosen PAH varje år. Sjukdomen innebär att lungornas blodkärl blir för trånga vilket leder till onormalt högt blodtryck i lungorna. Då samma volym blod försöker pressa sig fram genom allt trängre kärl måste hjärtat arbeta allt hårdare och tar på sikt skada. De vanligaste symptomen är andfåddhet, sämre ork, försämrad kondition, bröstsmärta och svimningskänsla.

– Analyser av patienternas blodplasma och saliv visade på förhöjda nivåer av nitrat och nitrit, som sedan kan omvandlas till kväveoxid i kroppen. När kväveoxiden förs ut i blodet uppnås den så medicinskt intressanta kärlvidgande effekten som ger ökad ork och uthållighet i musklerna, förklarar Gerhard Wikström. ‘

I studien noterades även en tendens till förbättrad hjärtfunktion.

Hans förhoppning är nu att flera större studier kan genomföras som analyserar effekten av nitratrika grönsaker på olika hjärtsjukdomar. Nitrat finns extra koncentrerad i rödbeta, men även i andra grönsaker såsom broccoli, rädisor, spenat, mangold och ruccola.

– Studien visar att tillförsel av nitrat i doser som kan åstadkommas via ganska enkla förändringar i kosten kan åstadkomma förbättringar för patienter med vaskulär sjukdom, avrundar han.

Kontakt:
Gerhard Wikström, kardiolog inom hjärtsviktgruppen, Akademiska sjukhuset,
gerhard.wikstrom@medsci.uu.se