Genom tredimensionell bildtagning av bröst – brösttomosyntes – är det möjligt att upptäcka mer än 30 procent fler cancertumörer än vid traditionell mammografiscreening. Det visar slutresultaten från en omfattande klinisk studie vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus.
Närmare 15 000 kvinnor har deltagit i screeningstudien som genomförts vid Skånes universitetssjukhus i Malmö 2010-2015, och vars halvtidsresultat publicerades för tre år sedan. De nya resultaten som publiceras i den ansedda tidskriften Lancet Oncology bekräftar att brösttomosyntes är överlägset dagens mammografiscreening i sökandet efter cancertumörer.
– Med brösttomosyntes hittades 34 procent fler cancertumörer jämfört med nuvarande standard, mammografiscreening. Samtidigt kunde vi minska tryckbelastningen mot bröstet vid undersökningen, vilket eventuellt kan främja högre deltagarfrekvens, berättar Sophia Zackrisson, docent vid Lunds universitet och röntgenläkare vid Skånes universitetssjukhus.
Metoden används redan vid utredning
Vid traditionell mammografiscreening återges all bröstvävnad i en enda bild. Brösttomosyntes är däremot tredimensionellt och fungerar enligt samma princip som s.k. skiktröntgen. Det innebär att flera röntgenbilder tas av bröstet i olika vinklar, som var och en visar ett tunt skikt av bröstet. Med mer och förbättrad bildinformation ökar också chansen att upptäcka tumörer. Dessutom kan stråldosen under vissa förutsättningar bli lägre.
– Det finns ett behov av att förbättra screeningen för många kvinnor och brösttomosyntes är helt klart den lämpligaste metoden att övergå till när det gäller hälsoundersökningar. Förhoppningsvis kan den ytterligare minska lidande och död i bröstcancer jämfört traditionell screening. Brösttomosyntes kommer att införas, det är bara en fråga om när det sker och i vilken skala, menar Sophia Zackrisson.
Brösttomosyntes används redan vid utredning av misstänkt bröstcancer på bl.a. Skånes universitetssjukhus. Inför ett eventuellt storskaligt införande, i det allmänna screeningprogrammet för bröstcancer, gör forskargruppen nu en studie där kostnaderna vägs mot nyttan.
Resurssnålare än jämförbara utländska metoder
Vid alla typer av screening finns risk för överdiagnostik som i sin tur kan leda till omotiverade behandlingar. Forskargruppen ska därför tillsammans med andra europeiska kolleger genomföra en sk. metastudie där de lägger samman och analyserar sina samlade forskningsresultat.
En utmaning inför ett storskaligt införande är också bristen på radiologer som kan granska det utökade bildmaterial som 3D-metoder genererar. Men den metod som använts vid Skånes universitetssjukhus kan vara mer effektiv än de som tidigare undersökts i utländska studier. I Skåne har endast 3D-metoden använts medan upplägget i de andra studierna kombinerar 3D och traditionell mammografiscreening. Det leder till mer bildmaterial och högre stråldos.
– Vi har visat att vi kan uppnå samma resultat med en enklare och kanske till och med bättre metod, säger Sophia Zackrisson.
I framtiden kan delar av bildgranskningen i samband brösttomosyntes eventuellt automatiseras med hjälp av datorer, men det dröjer. I dagsläget saknas bland annat färdigutvecklad och utprovad programvara för detta. Studier pågår, bland annat i Sophia Zackrissons forskargrupp.
Länk till intervju med Sophia Zackrisson (engelska):
Fakta bröstcancer
Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor och i Sverige drabbas årligen fler än 8 000 kvinnor. Överlevnadsprognosen är numera god, men behandlingen är ofta förenad med omfattande konsekvenser och lidande för patienten, i form av medicinering, strålbehandling och kirurgiska ingrepp. Varje år genomgår mer än en halv miljon kvinnor i Sverige mammografiscreening för att underlätta tidig upptäckt av tumörer i bröstet. Det är sedan lång tid känt att screeningen inte hittar alla bröstcancertumörer, men det har hittills inte funnits någon bra lösning på problemet.
Kontakt:
Sophia Zackrisson, 040-33 87 97, 0736-87 41 49, sophia.zackrisson@med.lu.se
