Effektivare halkbekämpning med en applikation
Genom rätt åtgärder på rätt plats och i rättan tid, kan halkbekämpning rädda liv, säkra arbetsmiljön och minska samhällskostnaderna. Nu finns en digital teknik som ska förbättra vinterväghållningen. Systemet är dynamiskt och prognosstyrt, vilket betyder att det både anger var och när halkbekämpningen ska utföras.
Målet för det digitala innovationsprojektet har varit att ta fram en effektivare vinterväghållning genom att koppla ihop dataflöden i redan befintliga GPS-, lednings- och uppföljningssystem.
– Det nya systemet har stor potential och applikationen är lättanvänd enligt de maskinförare som har testat produkten, säger VTI:s projektledare Anna Arvidsson.
Första testperioden skedde vintern 2016 till 2017 i Göteborgsområdet. Den visade på en reducerad kostnad på mellan 15 till 25 procent, räknat på maskintimmar och material per säsong. Senaste vintern har forskarna ägnat åt att vidareutveckla produkten, denna gång i Blekinges driftområde.
Mer automatisering
Resultaten är sammanfattade i VTI-rapporten och visar på en mängd fördelar. Samhället sparar kostnader på grund av färre olyckor, lägre bränsleförbrukning och bättre framkomlighet, vilket även gynnar trafikanterna. Miljön vinner på minskningen av luftföroreningar, men även på mindre användande av salt.
Maskinförarna kan fokusera på körning och omgivande trafikanter istället för på att manövrera saltspridaren. Mer automatisering och förarstöd leder till minskad stress för maskinförarna och därmed bättre arbetsmiljö.
Färre vinterväghållare
Enklare hantering av dataflöden för väderprognoser gör det även lättare för entreprenören att fatta beslut om när halkbekämpningen ska sättas in eller när det går att låta bli utan att tumma på säkerheten. Vilket med andra ord är en effektivare användning av personal och maskiner.
– Det är brist på erfarna vinterväghållare. Snöfattiga vintrar och kortare kontraktsperioder har bidragit till att yrket är mindre attraktivt och det har varit stora pensionsavgångar. Därför är det väsentligt att det utvecklas beslutsstödsystem för beredskapshavaren som kan bibehålla och öka produktiviteten. Det är även viktigt att kunna attrahera och utbilda nästa generations beredskapshavare, säger Anna Arvidsson.
Inte helt pålitligt ännu
Det återstår ännu en del att göra för att systemet ska gå att lita på fullt ut. Forskarna har nu även fått medel för en fortsättning och ska då titta närmare på bland annat restsalt, hur mycket salt som stannar kvar på vägen beroende av trafikmängd och väder. Utvecklingen av saltbilarna behöver också fortsätta – så att saltmängden och saltutläggningen kan styras automatiskt genom navigeringen.
– Systemet kommer användas i flera driftområden under den kommande vintern, säger Anna Arvidsson.
Rapport:
Dynamisk och prognosstyrd vintervägdrift
Kontakt:
Anna Arvidsson, 031 750 26 15, anna.arvidsson@vti.se
